Allmänt, Utbildning

Ökat eget ansvar för kvalitetsutvärdering av utbildningen

Det egna ansvaret för bedömningen av utbildningskvaliteten ger oss möjlighet att skräddarsy meningsfulla utvärderingar som vi kan ha nytta och glädje av på flera sätt.
Det menar Åsa Ekberg, chef för avdelningen Kvalitet och utvärdering som kan ge stöd och råd till fakulteterna i utvärderingsarbetet

Åsa Ekberg är chef för avdelningen Kvalitet och utvärdering som kan ge stöd och råd till fakulteterna i utvärderingsarbetet. Foto: Maria Lindh

Bakgrunden till att Universitetskanslersämbetet, UKÄ, nu inför en ny typ av kvalitetsutvärdering är en massiv kritik från hela högskolesverige mot det gamla systemet som inte ens ansågs hålla internationell standard. Istället för att UKÄ granskar alla utbildningar vid landets lärosäten ska de nu granska lärosätenas egna kvalitetssäkringsarbeten. Det blir en typ av själv-utvärderingssystem liknande det forskningen har, förklarar Åsa Ekberg och menar att det är ett väl prövat system. 

– Och inom forskningen fungerar det ju så varför skulle det inte göra det inom utbildningen?

Men även detta nya system möts av en hel del kritik, såsom att det blir jobbigt och tidskrävande, särskilt för fakulteter med många små ämnen. Man tycker också att det blir dyrt, bland annat för att anlita externa bedömare. 

Men det finns centrala pengar att hämta. Utbildningsnämnden och forskarutbildningsnämnden har beslutat att ge medel till dem som vill sätta igång en pilotverksamhet. Det handlar om 320.000 kronor per fakultet som ska användas till pilotutvärdering av utbildningar. Pengarna är dock inte tillgängliga längre än ett och ett halvt år från och med nu.

Vad som ska prägla kvalitetsutvärderingarna är ganska givet. Det finns ett ramverk från UKÄ med kriterier som exempelvis lärarkvalitet och studentinflytande.

– Det är hur man ska göra det som är fritt, säger Åsa Ekberg och exemplifierar med Musikhögskolan som valt att göra det i form av ett europeiskt gängse system som heter ”MusiQuE”. 

Man kan välja att jämföra sig med ett annat nationellt universitet eller satsa på en europeisk jättebedömning. På vissa håll finns det redan system för kvalitetsutvärdering som fungerar. Exempelvis inom Ekonomihögskolan som sedan många år tillbaka använder sig av den internationella EQUIS-utvärderingen. Även utbildningsprogram som leder till legitimerade yrken som sjuksköterska och läkare är undantagna och kommer fortsättningsvis granskas av UKÄ. 

Annars är det all examensgrundande utbildning som ska utvärderas och det gäller även fristående kurser som kan ingå i en examen. Detta ska göras minst vart sjätte år. Senast den 1 januari 2019 ska fakulteterna ha påbörjat arbetet och i mitten av 2020 kommer UKÄs bedömargrupp på besök för att granska Lunds universitets kvalitetsarbete. 

– Dessförinnan ska vi ha lämnat en central självvärderingsrapport, säger Åsa Ekberg som kommer att delta i den kvalitetsdialog som rektor årligen har med fakulteterna.

Både utbildningsnämnden och forskarutbildningsnämnden kommer också att vara forum för dessa frågor, och från centralt håll kan man få stöd och råd.

– Men vi vill inte bli något mini-UKÄ, vi blir inte utförare. Det är fakulteterna själva som väljer en modell som passar dem. Kraften i detta är att man har stort självbestämmande, säger Åsa Ekberg. 

 Maria Lindh

Fakulteterna prövar nya modeller

Ute bland fakulteterna sjuder det av kvalitetstänk. Det är få formella beslut tagna kring vilka modeller man ska använda sig av – men på sina håll finns det ändå rätt tydliga bilder av hur de ska se ut. LUM har gjort nedslag på fyra fakulteter.

Inom Humanistiska och teologiska fakulteterna med många små ämnen, tänker man i teman. 

– Att utvärdera varje ämne blir för dyrt och vi vill skapa utvärderingar som blir meningsfulla och utvecklande för verksamheterna, säger utbildningsledare Hege Markussen som har jobbat länge med kvalitetssäkring. 

Hon berättar att man redan i samband med det omfattande kvalitetsutvecklingsprojektet EQ11 införde kvalitetsdialoger med institutionerna och dessa låter man vara navet i den kommande utvärderingen. Man har också ett samarbete med Högskole-pedagogisk utveckling AHU (f.d. CED) och får del av den forskning som finns kring hur man utvärderar utbildning på bästa sätt. 

– Vårt nätverk av studierektorer är också viktigt. Där finns mycket kunskap kring hur det ser ut med kvaliteten på våra utbildningar, säger Hege Markussen.

På Samhällsvetenskapliga fakulteten skissar en nybildad projektgrupp med Lena Örnberg som projektledare på en utvärderingsmetod som ska diskuteras i fakultetsstyrelsen. En projektplan med ramarna kring kvalitetsarbetet är redan tagen och Lena Örnberg tycker att man kommit rätt långt med förankringsarbetet och tankarna kring kvalitetssäkring.

– Mycket är gjort sedan tidigare, säger hon.

 Fakulteten är utbildningstung med hela program och fristående kurser, även tvär-vetenskapliga. Här tänks det i kluster som exempelvis att följa ett ämne från grund- till forskarutbildningsnivå och kanske utvärdera flera program gemensamt. Några utbildningar kan kräva internationella bedömare och det kan finnas behov av brukarperspektiv på andra utbildningar, exempelvis inom Socialhögskolan. 

– Vi ska vara klara i höst och vi tittar på vedertagna metoder som vi kan skruva så att de passar fakulteten, säger Lena Örnberg.

LTH utgår från den policy och de föreskrifter som precis har beslutats, berättar Christina Åkerman, avdelningschef vid Kvalitetsstöd på LTH. Några delar i fakultetens kvalitetssäkringssystem har utvecklats och införs för närvarande. Samtidigt arbetar olika arbetsgrupper med metodutveckling av andra delar i systemet. Christina Åkerman beskriver det interna arbetet som intensivt. 

– Målet är att utveckla ett kvalitetssystem som stödjer utveckling, säger hon.

Naturvetenskapliga fakulteten började revidera alla sina utbildningsplaner och examensmål redan för ett år sedan.

– När vi är klara har vi kanske kommit igenom hälften av självvärderings-arbetet, säger utbildningsledare Ina Alexandersson.

Hon berättar att det är mycket prat och diskussion kring kvalitetssäkringen och hon tror att det kommer att sluta i en modell som ligger mitt emellan det traditionella och det nytänkande.

– Vi kan plocka ut vissa delar och utvärdera dem separat som exempelvis studentinflytande och uppföljning av kursvärderingar. Och sen har vi studiemiljöer som sammanfaller med LTH som vi kommer att ta intryck av.

Ina Alexandersson tycker att förutsättningarna för arbetet inom hennes fakultet är goda.

– Vi är lagom stora och har en bra struktur med ett studierektorsnätverk och en väl fungerande utbildningsnämnd. Vi ska jobba tillsammans – ingen ska behöva sitta ensam med kvalitetsutvärderingen. 

Maria Lindh