350-årsjubileum, Tvärvetenskap

Vetenskapsmannen – prioriterad person med dalande status

För drygt hundrafemtio år sedan blev det lika viktigt att forska som att undervisa. Universitetsläraren blev ”vetenskapsman” och den nya yrkesrollen hjälpte akademikern att klättra på samhällsstegen.
Hur ser det ut i dag? Forskning är fortfarande högsta prioritet och anslagen har aldrig varit så stora som nu. Men har forskarens status ökat eller minskat? Och lyssnar allmänheten lika vördnadsfullt på vetenskapens budbärare som förr?

350-årsjubileum, Humaniora

Hur kommer universitetet bäst till nytta?

I 350 år har Lunds universitet varit till nytta på olika sätt. Från början skulle vi utbilda ett fåtal adelsmän i fäktning, språk och musik för att rusta upp stormakten Sverige med både svärd och diplomati. Idag: ett forskningstungt universitet med 40.000 studenter, med specialiserad forskning och utbildning. Men missar universitetet chansen att gemensamt ta sig an vår tids ödesfrågor om helheten är ur fokus?

Administration, Forskning

– Kunskapslyft krävs för styret av högskolan

Globaliseringen sätter press på universitet och högskolor. Det behövs skickligare ledare och administratörer – och färre forskare, säger Merle Jacob, professor i forskningspolitik.
– Samtidigt måste vi se det svenska utbildningssystemet som en helhet. Ett sätt att lösa de mest akuta problemen är att uppmuntra universitetslärare att lägga en del av sin tid på högskoleadministration eller på att undervisa gymnasister.