Innovation

Regionalt innovationssamarbete kräver fler mötesplatser

– Det krävs fler öppna innovationsmodeller som skapar mötesplatser där behov, idéer och kunskap kan mötas.
Det är en slutsats som projekt­ledare Anna Ntinidou, från LU Open, drar när det gäller regionens innovationssamarbete Open Arena 5.

Innovation Per Eriksson

Per Eriksson, rektor vid Lunds universitet och Curt Karlsson, ensamutredare för utredningen Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor. Foto: Gunnar Menander

Under de senaste månaderna har innovationssystemet ifrågasatts, bl.a. för att det har uppfattats som splittrat. När Open Arena 5 nu hade sin slutkonferens i slutet av januari låg fokus på hur man ska ta nästa steg till ett mer systematiskt samarbete.

– Min uppfattning är att vi rör oss framåt. Bara det att vi sitter här tillsammans med lärosätena och diskuterar ämnet visar på det, sa Lennart Svensson, enhetschef på Region Skåne.

Sommaren 2011 startades projektet Open Arena 5 som ett gemensamt initiativ mellan lärosätena inom Innovationskontor Syd (IKS), dvs. Lunds universitet, Malmö högskola, Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan Kristianstad och SLU Alnarp. Syftet var att stärka samarbetet mellan innovationsaktörerna i Skåne och Blekinge. Nu mer än två år senare anordnades en slutkonferens för att presentera och diskutera de slutsatser man har kommit fram till.

– Med projektet vill man öka innovationskraften genom att nyttja lärosätenas idéer och resurser, samt att på ett mer effektivt sätt omsätta lärosätenas kunskap till innovationer. Det har kommit fram många viktiga slutsatser för att öka synergistiskt samarbete i regionen. Utgångspunkterna i öppen innovation bör vara helheten, behoven och frågeställningarna i varje projekt., säger Anna Ntinidou.

Slutkonferensen inleddes med en kortare introduktion av projektet, därefter presenterade de fem lärosätena piloter som de har arbetat med under projektets gång. I arbetet med piloterna har man jobbat med innovationsmodeller som bryggan mellan industri och vetenskap, grön tillväxt, hälso-frågor, samt IT och internetbaserade lösningar. Nyckelfrågorna var hur öppna innovationsarenor i Skåne-Blekinge kan skapas, hur hållbara bryggor mellan akademi och näringsliv kan utvecklas, samt nyttiggörandet av universitetens kunskap.

– Vi får ständigt höra att vi måste samarbeta, men på vilket sätt ska vi göra det?

Det finns inte en innovationsmodell eller ett system som fungerar för alla lärosäten och i alla projekt. Projektet har lett till flera modeller och metoder som är tillgängliga att användas i innovationsprocesser. Vi har fått många ”lessons learned”, och en klarare bild för hur vi ska ta oss framåt, säger Anna Ntinidou.

Ett av de största frågetecknen som man har försökt att hitta lösningar på har varit hur man ska få forskning och entreprenörskap att närma sig varandra.

– För de flesta forskare finns inte tiden att marknadsföra sina idéer och det saknas incitament. Detta har vi inte kunnat lösa med projektet, men det har däremot gett oss en vägvisare om hur vi ska gå vidare, säger Anna Ntinidou.

Under den avslutande paneldebatten diskuterades hur detta nästa steg skulle tas. Att närma sig och involvera näringslivet genom att innovationsaktörerna informerar och visar på behovet av forskning, samt att synliggöra studenter som en stark innovationskraft var två punkter som kom upp.

– Forskning handlar om att göra om pengar till kompetens, medan innovation är att omvandla kompetensen till tillväxt, sa rektor Per Eriksson som var en av deltagarna i panelen.

Under paneldebatten diskuterades även samtalets roll som en förutsättning för öppen innovation, där kulturell kompetens, kommunikationsförmåga och nätverk hos intermediärer kan ha en viktig roll.

Fredrik Bröndum

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *