Forskning, Samhällsvetenskap

Så försvann det svenska valfusket

I år fyller svensk demokrati hundra år och rättvisa val ses som en självklarhet. Men hur utvecklades vår demokrati och hur blev vi av med valfusket?
Statsvetaren Jan Teorell har undersökt svenskt valfusk och dess bakomliggande orsaker – från 1719 till början av 1900-talet. Slutsats: byråkrater och politiska partier har störst möjligheter att påverka fusket.

Jan Teorell, professor i statsvetenskap, har undersökt svenskt valfusk i äldre tid. Foto: Kennet Ruona

När demokratiseringen i utvecklingsländer diskuteras är det ofta rösträtten och huruvida regeringens makt utgår från en folkvald riksdag som står i fokus. Men även om dessa kriterier är uppfyllda är det inte ovanligt att valen präglas av fusk och korruption, vilket utvecklade demokratier i västvärlden inte är sena med att påpeka.

– Trots att vi ondgör oss över valfusk i mindre utvecklade länder vet vi egentligen väldigt lite om hur utvecklingen har sett ut hos oss själva och varför vi lyckats med att ha fria och rättvisa val. Min studie handlar om att bättre förstå vår egen utveckling, säger Jan Teorell, professor i statsvetenskap.
Sverige är dessutom ett särskilt intressant exempel, menar Teorell, eftersom vi här, redan när demokratin infördes i början av 1900-talet, kunde genomföra rättvisa val. Det är också ett enkelt land att studera eftersom vi har bra arkiv.
Fokus för studien är åren mellan 1719, vid inträdet av frihetstiden då det kungliga enväldet tillfälligt avskaffades, och 1908, då det sista valet hölls innan proportionella val infördes i Sverige. Under den här perioden genomfördes sammanlagt 54 val till riksdagen. Alla följdes av ett större eller mindre antal framställningar från medborgare som hävdat att valen inte gått rätt till.

Statsvetenskaplig forskning brukar peka på fyra viktiga faktorer som förebygger valfusk:

• Hemliga val

• Valsystemet – vid proportionella val är risken för valfusk mindre än vid majoritetsval i enmansvalkretsar.

• Ekonomiskt välstånd – det är enklare att muta fattiga människor än rika.

• Jordreformer – maktkoncentration till ett fåtal jordägare anses bädda för korruption.

 

Ingen av de faktorerna passar dock in på den svenska utvecklingen, enligt Jan Teorell. Istället är det professionaliseringen av byråkratin och makten hos de politiska partierna som påverkat valfusket. Fast på helt olika sätt. Professionella byråkrater, tillsatta på meriter och inte på politiska grunder, motverkar valfusk. Starka politiska partier påverkar valen i rakt motsatt riktning.

– När partier konkurrerar om makten står mer på spel, både för att partierna är bättre på att organisera olika intressen från olika landsändar, och för att valstriden blir mer ideologisk, säger Jan Teorell.
Under frihetstiden stöddes partierna av utländskt guld som delades ut till de riksdagsmän som lyckades bli valda, vilket skapade ytterligare incitament för att ta till oegentliga metoder för att vinna valet. Det fuskades bland annat med röstlängderna, rösträkningen eller fastställandet av vinnaren – i vissa fall beslutade korrumperade borgmästare till exempel att skicka sig själva till riksdagen, trots att de egentligen inte fått flest röster.
Valfusket kulminerade mot slutet av frihetstiden, i valet 1771. Då hade de politiska partierna – Hattar och Mössor – vuxit sig starka, medan byråkratin ännu inte hade professionaliserats.
Nästa topp i anmälningarna om valfusk kan ses åren runt införandet av tvåkammarriksdagen, 1866. Även då var de politiska partierna starka, men till skillnad från 1771 hade den svenska byråkratin nu professionaliserats.
– Anmälningarna om valfusk var då av en helt annan karaktär än 1771. Den här gången handlade det snarare om missförstånd och otydligheter om hur ett val bör förrättas än om medveten korruption för att köpa sig makt.
Innebär detta något för din syn på politiska partiers roll i demokratin? 
– Partier är självfallet en viktig del av demokratin. Utan dessa kan inte demokratin fungera. Men resultatet sätter fingret på hur viktig det är att göra byråkratiska reformer i utvecklingsländer om man vill komma åt problemet med valfusk.
Hur ser det ut med valfusk i Sverige idag?
– Vi har inga utbredda problem med detta, men vid valet 2010 överklagades rekordmånga val och två val fick till och med göras om. Problemen handlade dock åter­igen i huvudsak om försummelser snarare än om avsiktliga försök att fuska. Ett undantag skulle möjligen vara den ”valskola” Socialdemokraterna ordnade i närheten av en förtidsröstningslokal i Örebro kommun, vilket var skälet till att kommunalvalet där fick göras om.
– Vi har i Sverige under en lång tid haft en strävan efter att göra det så enkelt som möjligt att rösta, vilket bland annat innebär en stor mängd av förtidsröstningslokaler på offentliga platser som på torg och i köpcentrum. Riskerna detta medför när röstsedlarna sedan ska skickas in och hanteras har troligen underskattats, men jag känner inte till någon studie av överklagandena vid 2014 års val.
Ulrika Oredsson
Fotnot: Jan Teorell har även skrivit om 2010 års valöverklaganden, i historiskt perspektiv, i ett kapitel i boken Omstritt omval, red. Linda Berg och Henrik Oscarsson, 2012.