Utbildning

Sned social rekrytering ska utredas

Länge var breddad rekrytering en het utbildningspolitisk fråga. Men för cirka tio år sedan kändes plötsligt Örkelljunga längre bort än Shanghai – allt handlade nu om internationalisering, avgifter, marknadsföring. På detta ska dock bli ändring – det vill i alla fall Utbildningsnämnden som tillsatt en utredning för att minska den sociala snedrekryteringen till Lunds universitet.

I förra LUM berättade vi om nyheter inom universitetets ”marknadsekonomi”, bland annat separat antagning och egen kvot för avgiftsstudenter samt planer på ett masterförberedande studieprogram för samma grupp. Allt för att locka och stötta betalande studenter och säkra den internationella mixen i universitetets utbildningar.

Men hur ser det ut med den nationella mixen? Ganska illa att döma av statistiken. Lund har en påtaglig social snedrekrytering liksom de flesta stora forskningsuniversitet. Till Lund söker akademikerbarnen. Cirka hälften av studenterna har föräldrar som läst på högskola minst tre år. På attraktiva utbildningar som exempelvis läkarprogrammet ligger andelen studenter med akademisk bakgrund på cirka 80 procent. Och snedrekryteringen har ökat de senaste tio åren.

I den stora ”utbildningsfabriken” går det mesta alltså i gamla hjulspår när det gäller rekrytering och antagning. Varför?

Utbildningsnämndens ordförande prorektor Eva Wiberg menar att det hänger mycket på finansieringssystemet:

– Utbildningen är underfinansierad och vi får inte använda forskningsmedel till utbildning. Institutionerna kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Resursfördelningen har blivit en tvångströja som hindrar nytänkande. Regeringen säger att vi är autonoma, men vi är i själva verket hårt kontrollerade.

Eftersom ersättningen från staten styrs av genomströmningen, det antal studenter som slutför sina studier i tid, är många institutioner inte beredda att lägga tid och pengar på alternativ antagning. Detta trots att de kanske inte alltid får de bästa eller mest motiverade studenterna ”betygs-vägen”. Det är i alla fall Bo-Anders Jönssons intryck – han är vice ordförande i utbildningsnämnden.

– Många begåvade tappas bort under skoltiden.  Vi behöver i högre grad göra det möjligt för dem att ändå börja läsa vid universitetet. Det är ett skäl till att vi satsar på exempelvis ett nytt samarbete mellan lärarutbildningen och ett par folkhögskolor. Folkhögskoleeleverna är inte garanterade plats på lärarutbildningen, men de som söker och kommer in, blir väl förberedda och kommer att ha goda möjligheter att lyckas med studierna.

Den nya LU-utredningen om breddad rekrytering ska kartlägga hur universitetet i dag arbetar med frågan, hur andra jobbar internationellt och också föreslå ett arbetssätt som kan användas inom hela universitetet.

Utbildningsnämndens presidium ser gärna mer av alternativ antagning och insatser för att tidigt intressera ungdomar utan akademisk bakgrund för högre studier. Det är lika viktigt att universitetet speglar den nationella mångfalden, som den internationella – de olika perspektiven och erfarenheterna behövs.  Och precis som man utreder ett masterförberedande studieprogram för att hjälpa avgiftsstudenter att bli bättre i engelska, så är det angeläget att erbjuda extra språkstöd till svenska studenter som behöver det. Både Bo-Anders Jönsson och Eva Wiberg hoppas mycket på e-lärande och Eva Wiberg vill avsätta en rejäl pott till strategisk utbildningsutveckling tillsammans med fakulteterna – med e-lärande i fokus.

– Kanske vi kan skapa en öppen nätkurs som UJIKen för varje fakultet. Men det förutsätter att fakulteterna är med på det – det är de som bestämmer.

Däremot tycker varken Eva Wiberg eller Bo-Anders Jönsson att det är realistiskt att helt överge det vanliga antagningssystemet och enbart handplocka studenter likt amerikanska elituniversitet som Stanford och Berkeley.

– Lunds universitet ska ha spetsen men också bredden.

Britta Collberg

Social snedrekrytering vid Lunds universitet

Nybörjare vars föräldrar har någon eftergymnasial utbildning: nästan 70 procent.*

Nybörjare med minst en förälder med minst tre års eftergymnasial utbildning: 53 procent (övriga landet 37 procent)**

Snedrekryteringen till LU har ökat med mer än tio procent de senaste tio åren

Andelen studenter på populära program som har föräldrar med akademisk utbildning:

Läkarprogrammet: 80 procent.

Psykologprogrammet: 78 procent.

Arkitektprogrammet: 82 procent.

Juristprogrammet: 80 procent.

Socionomprogrammet: 52 procent.

Ekonomie kandidatprogram/civilekonomprogram: 75 procent.

Andelen studenter med invandrarbakgrund: 16 procent***

Störst snedrekrytering: LU ligger fyra efter Handels, Chalmers och KTH.

Senaste större rapporten om breddad rekrytering vid LU: 2004.

Ny större utredning om breddad rekrytering: start hösten 2014.

Källor: UKÄ, SCB samt för de enskilda utbildningsprogrammen LUs utvärderingsenhets Student-, lärar- och alumnbarometrar 2009–2011 .*Nybörjare 2011/12 enligt HSV/SCBs rapport UF20SM 1204. ** UKÄs NU-databas, avser läsåret 2012/2013. *** Nybörjare 2010/11 enligt SCBs rapport UF19SM 1201

Artikeln ingår i ett tema – se resten av artiklarna:

Bereden väg för de mest lämpade studenterna

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *