Forskning, Medicin

Tekniken genom livet studeras i nytt projekt

Att unga människor kan och tar till sig ny teknik bättre än äldre är en vanlig uppfattning. Men stämmer det?
Det ska professor Susanne Iwarsson undersöka i ett projekt om vilken betydelse tekniken har, och har haft, för olika generationer.

 

Susanne Iwarsson forskar om aktivt och hälsosamt åldrande. Foto:Kennet Ruona

När man säger att unga är de som kan teknik så är det den digitala tekniken man tänker på. Men vem har egentligen upplevt mest teknikutveckling – en 85-åring eller en 32-åring? Det är en utgångspunkt för projektet, att det är äldre personer som har den långa historiken när det gäller att förstå teknikskiften, de har ju varit med länge, säger Susanne Iwarsson.

Hon forskar om aktivt och hälsosamt åldrande som koordinator för CASE (Centre for Ageing and Supportive Environments) och är den som leder arbetet med projektet. Under hösten kommer intervjuer att genomföras i fokusgrupper i åldersspannen 30–39, 50–59 och 70–79.

– I varje grupp diskuterar deltagarna kring sin teknikanvändning, vilken betydelse den har och har haft för hälsa, välbefinnande och hur de lever sina liv. Steg två är att resultaten sedan ska användas för att skapa en enkät för en nationell kartläggning om teknikanvändande med fokus på hälsa, välbefinnande och livskvalitet, säger Susanne Iwarsson som menar att det idag saknas forskning om hur personer i olika generationer uppfattar och ser på den teknik och teknikutveckling de upplevt under sitt liv.

– Vi blir lätt historielösa men historien är viktig. Min pappa föddes 1931 och var lantbrukare. Han körde ut virke med häst och släde, sedan kom mer avancerade traktorer och maskiner för skogsbruk. Hans sonson kör en helautomatisk och datoriserad skördare som fäller träd och som min far med möda klev upp i trots att han var 85 – det var som att åka karusell, sa han. Han var i framkant med tekniken långt upp i åren. 

Att äldre betraktas som en homogen grupp som förknippas med problem, är alltför vanligt tycker Susanne Iwarsson som hoppas kunna bidra till att nyansera bilden.

– Debatten är dominerad av äldrevård, social omsorg och alla problem som samhället har med äldre som inte får plats på särskilt boende, som är sjuka och vårdberoende och som inte begriper något om teknik. De flesta uppfattar sällan sig själv som äldre. Men nu går 40-talisterna i pension och de äldsta i den gruppen närmar sig 80. De har haft digital teknik i arbetslivet och använder både smartphones och surfplattor.

Som en tredje del i projektet ska forskarna vända blicken utomlands.

– Man brukar kalla Sverige för världens mest digitaliserade land. Vi ska exponera våra resultat från Sverige för äldre personer och forskare i tre andra europeiska länder, Lettland, Tyskland och Italien, för att se om de svenska resultaten är giltiga och tillämpbara internationellt, säger Susanne Iwarsson.

Och utvecklingen går snabbt. Trygghetslarm, kameror, sensorer och e-hälsa är vardag för många och i framtiden väntas artificiell intelligens få stor betydelse för välfärdstekniken.

– Det är en naturlig utveckling, men ibland förutsätts det att tekniken ska lösa så mycket. Om man inte på allvar studerar hur tekniken kan integreras på ett uthålligt och säkert sätt i människors vardag så kommer det att slå tillbaka. Människan har mycket att lära av historien för att kunna möta framtida utmaningar, säger Susanne Iwarsson.

Jessica Bloem

Fotnot. Projektet GenerationTech – -Åldrande, teknik och hälsa ur ett generationsperspektiv pågår fram till 2022.