Forskning, Samverkan, Teknik

Tema: – Fler kvinnor hade gett miljövänligare trafikbeslut

Kvinnor åker mer kollektivt och lämnar oftare bilen hemma. Men i organ som bestämmer över pengar till nya vägar och järnvägar, trängselavgifter och kollektivtrafik är majoriteten män.
Vill man minska koldioxidutsläppen är ett sätt att låta kvinnor påverka transportbesluten – detta diskuterar en ny studie av bl.a. trafikforskaren Lena Hiselius.

Lena Hiselius, trafikforskare.

Trafikforskaren Lena Hiselius.

Du och ett par kolleger har gått igenom ett antal rapporter som har analyserat dagens transportsystem med ett genusperspektiv. Vilka mönster ser ni?

– Vi ser tydligt att kvinnor är mer benägna att förändra sitt beteende samt genomgående hellre väljer transporter med lägre koldioxidutsläpp. Kvinnor använder bilen mindre, är mer positiva till trängselavgifter, hastighetsbegränsningar, satsningar på kollektivtrafik et.c.

Men kvinnor är kraftigt underrepresenterade i de organ som har inflytande över samhällets infrastrukturinvesteringar, t.ex. Trafikverket? Vad betyder det?

– Det bidrar till att besluten utgår från en manlig planeringsnorm, t.ex. synen på region-förstoring och ökad mobilitet som oomtvistade mål och enda vägen till ekonomisk tillväxt. Man bygger vägar och järnvägar för miljarder för att stödja arbetsmarknaden när samma resultat kanske kan uppnås på annat sätt och som dessutom är mer hållbart.

Hur hade en mer jämn könsfördelning märkts?

– Vi hade sett mer trafiklösningar som gynnar att människor går, cyklar och åker kollektivt men också mindre fokus på biltrafikens framkomlighet.

Män och kvinnor har olika värderingar?

– Ja, och i första vändan är det viktigt att beslutsfattare inser att det finns en skillnad mellan könens prioriteringar och beteende. Då kan man börja jobba för att kvinnorna vid makten blir lika många och att båda könens värderingsmönster får lika stort inflytande även i de viktigaste beslutande grupperna. Man behöver se över hur transportplaneringen i sin helhet går till för att båda könen ska få lika inflytande.

Text: Kristina Lindgärde

Foto: Gunnar Menander

Fotnot: Studien har gjorts i samarbete med statsvetaren Annika Kronsell och forskningschef Lena Smidfelt Rosqvist, Trivector.

De har staden som levande laboratorium

Det behövs nya kreativa idéer för att skapa framtidens hållbara städer. I konkreta testprojekt kan städer, bygg- och energiföretag tillsammans med forskare hitta fram till nya lösningar.

Kes McCormick är forskare vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet. Han sprudlar av engagemang för sin forskning som handlar om så kallade Urban Living Labs.

– Forskningen behöver komma ut i verkligheten. Och städer behöver förnyas för att inte dö.

Från början handlade testprojekten mest om att prova ut ny teknik i verkliga miljöer, men på senare år har det blivit allt mer fokus på sociala innovationer, berättar Kes McCormick.

– Om du arbetar med städer, oavsett om du är forskare eller stadsplanerare, måste du ut och möta människorna i staden och lyssna på hur de vill leva.

Nina Nordh

Övriga artiklar i LUMs tema ”Hållbart” se Dags att handla – för vem?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *