Utbildning

TEMA | Nya studenter: Ta hand om mooc-pionjärerna!

– Universitetets enda chans att klara de framtida utmaningarna är att rationalisera campusundervisningen och börja använda mooc-kurser och undervisning på nätet i större utsträckning. Då kan vi utbilda fler med bibehållen kvalitet. Mooc-pionjärerna ska vi hand om – de försöker utveckla och hämta hem ny pedagogisk kunskap och positionera universitetet, säger LTH-professorn Per Ödling.

Seminarium om MOOCs, Massive Open Online Courses, i augusti 2013. Per Ödling. Se även LUM nr 6, 2013.

Per Ödling är en stark förespråkare för mooc-kuser och e-lärande.

Per Ödling är en stark förespråkare av mooc-kurser som förändrande samhällskraft både inom och utanför akademin. Han ingår exempelvis i ett nytt projekt som med EU-medel vill kombinera nätkurser och studiecirklar för att stärka chansen till jobb för nyanlända invandrare och unga arbetslösa i Norrlands inland.

– Lärare vid Lunds universitet kommer att flygas in som examinatorer till utbildningen som förhoppningsvis drar igång nästa år, berättar han.

När det gäller svenska universitet, den digitala revolutionen och mooc-kurser, är han krass. Det går långsamt.

– Alla system är konservativa och tröga och det finns alltid perioder då förändringar bromsas för att en eller annan part håller emot.

Men utvecklingen går inte att stoppa. De som inte anpassar sig och förmår dra fördel av digitaliseringen riskerar att slås ut. Universiteten måste utnyttja sina krympande undervisningsresurser smartare än i dag, förstå och matcha studenternas kompetens och behov.

– Dagens unga är en fantastisk generation. Min egen ledstjärna för att hänga med är den amerikanska spelutvecklaren Jane McGonigal som hävdar att dataspel kan göra världen bättre. Hon har fått mig att försöka hinna spela så mycket det går.

Genom dataspelen kan man förstå hur många unga tänker, samarbetar och löser problem.

– Nästan allt material som studenterna använder för sitt lärande kommer utifrån. De använder det för att komplettera våra föreläsningar och vi har ingen anledning att hindra det. Frågan är hur snabbt vi ska anpassa oss, vilken “affärsmodell” vi ska ha och hur vår “ägare” ser på saken. I en värld som sticker iväg med en rasande fart rör vi oss långsamt och tror att allt ska bestå. Jag tror inte det, säger Per Ödling.

Text: Britta Collberg

Foto: Gunnar Menander

Använder universitetet  er internetkompetens?

Johan Gannedahl och Philip Stewén, studenter på masterprogrammet i statsvetenskap

– Vi är duktiga på att använda internet, men det sker på eget initiativ, inte på uppdrag av institutionen. Jag letar ofta stöd för tolkningar i andras sammanfattningar och reflektioner om till exempel kurslitteratur. Och om jag missar en föreläsning så finns lärarens powerpoint på nätet, det är bra, säger Johan Gannedahl.

Är ni studenter bra på att studera tillsammans via nätet?

– Min uppfattning är att mycket praktiskt runt studierna mellan studenter sker på nätet, det bildas alltid facebookgrupper. Men när det gäller innehåll så träffas vi hellre live och diskuterar och arbetar tillsammans, säger Philip Stewén.

Skulle ni vilja ha mer digital kontakt med era lärare?

– Vi vill absolut inte byta tid med lärarna på campus till tid med dem digitalt. Men om det fanns föreläsningar inspelade och fler möjligheter till lärarkontakt via nätet så skulle det vara bra. Men det viktigaste är mötet, och att få mer tid och handledning. Det finns en anledning till att vi är här istället för att gå en distanskurs på Harvard eller något annat prestigeuniversitet, säger Johan Gannedahl.

Jenny Loftrup

För resten av artiklarna i temat se ”Pedagogisk utveckling med förhinder”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *