Forskning, Medicin

Tre generationer med ERC: Framgång föder framgång

Vad krävs för att en ung forskare ska nå stjärnorna?
– Stimulerande förebilder och eget hårt arbete, säger Gustav Smith som är sprungen ur en forskningsmiljö med många ERC-anslag, priser och utmärkelser.

Gustav Smith

Tre forskargenerationer som fått prestigefulla ERC-anslag. Här Gustav Smith

Själv mottog Gustav Smith ett ERC Starting Grant på 1,5 miljoner euro i slutet av 2015. Hans handledare under forskarutbildningen Olle Melander fick samma anslag 2011 – liksom dennes handledare Leif Groop som fick ett ERC Advanced Grant samma år.

I höstas uppmärksammades Gustav Smith också då han fick Prins Daniels forskningsanslag på sex miljoner kronor – vilket gjorde honom ekonomiskt tryggad för flera år framöver.

– Men visst hade det känts tryggt och trevligt med en fast tjänst, säger han apropå frågan om hur riktigt bra forskningsvillkor ska vara.

Annars har han inget att klaga på. Han trivs i korridoren på BMC där han har etablerat sin forskargrupp på cirka tio personer som ska titta närmare på tillståndet hjärtsvikt. I samma korridor finns ytterligare ett par forskargrupper inom kardiologi, kärl och lungor.

– Här och på hjärtkliniken finns alltid bra personer att prata och bolla idéer med.

Stämningen i en forskargrupp är väldigt viktig, menar han. Den ska vara stimulerande, men också tillåtande och stöttande.

– I vår grupp presenterar vi regelbundet vad vi gör för varandra, åker på teambuildingsretreat och vetenskapliga möten.

Att administrera en forskargrupp – anställa doktorander och koordinera arbetet – kan te sig tungt för den forskningsledare som är ensam. Men det är inte Gustav Smith.

– Jag har ett fantastisk administrativt stöd från fakulteten, säger han.

Gustav Smith visste tidigt vad han ville syssla med. Redan under läkarutbildningen på tidigt 2000-tal fattade han intresse för hjärtat. Och han förstod att genetiken skulle få stor betydelse för den framtida hjärtmedicinen. Det hade man också insett på Broad Institute of Harvard and MIT i Boston där det fanns framstående genetisk hjärtforskning. Han kontaktade dem och frågade om han fick komma dit som gäststudent – och det fick han. På mestadels egna pengar från bland annat amanuenstjänster på fysiologen och patologen åkte han dit 2007, och stannade i två terminer.

– Jag blev oerhört väl mottagen och lärde mig massor. Det kändes verkligen fantastiskt att de så öppenhjärtigt tog emot en svensk student utan tungt CV eller publicerade artiklar.

Leif Groop, professor i diabetes och endokrinologi, forskargruppschef, koordinator LUDC

Leif Groop.

Det var i Boston som Gustav Smith träffade både Leif Groop och sin blivande handledare Olle Melander. De kom överens om att han skulle registrera sig som doktorand hos honom när han blev klar med sin läkarutbildning. Gustav Smith återvände till Lund och slutförde läkarutbildningen 2008 var-efter han påbörjade forskarutbildningen och vikarierade samtidigt på hjärtkliniken.

– En bra kombination, och en mycket bra doktorandtid, tycker han.

Olle Melander, professor i internmedicin

Olle Melander.

I Boston hade Gustav Smith upplevt hur ämnesöverskridande forskarna arbetade med korta avstånd mellan medicinare, matematiker, datorvetare, biologer och kemister. När han beskriver hur en stimulerande förebild ska vara är just breda nätverk och att gå över gränser något han betonar.

– Att samarbeta över ämnesgränser är vanligare och verkar lättare i USA än i Sverige. Svenska forskare kan ofta tendera att bli inrutade – avståndet till andra specialiteter kan kännas längre. En god förebild ska vara någon som förmår stimulera, inte drar sig för att ställa frågor och vara nyfikna, lyfta blicken, gå över gränser och inte rädas för att kasta sig ut i det okända.

Gustav Smith gläds åt att få samarbeta med sin forne handledare Olle Melander på CRC. Tillsammans arbetar de med befolkningsbiobankerna i Malmö – ovärderliga resurser för forskare inom de stora folksjukdomarna, såsom hjärt- och kärlsjukdomar.

Idag har de tre generationernas mottagare av ERC-anslag fortfarande mycket gemensamt inom forskningen – att koppla genetik och livsstil till sjukdomar. Men de har olika kliniska profiler – Leif Groop inom diabetes, Olle Melander inom metabol kärlsjukdom (högt blodtryck) och Gustav Smith inom hjärtsvikt.

– Dessa tillstånd utgör de vanligaste orsakerna till för tidig död och forskningsframsteg inom dessa områden kan komma till nytta för en stor del av befolkningen.

Text: Maria Lindh

Foto: Kennet Ruona

FAKTA Gustav Smiths forskning 

Etablerade behandlingar av hjärtsvikt är framförallt inriktade på att avlasta hjärtat och förebygga fortsatt försämring av hjärtsvikt. Gustav Smiths forskargrupp är istället intresserade av metoder som kan stimulera hjärtats läkning efter till exempel en hjärtinfarkt, och motverka ärrbildning i hjärtat samt sviktutveckling. Forskarna strävar också efter att hitta bättre metoder för att skräddarsy behandlingen för den enskilda patienten.

FAKTA ERC 

Forskningsfinansiären ERC firar tio år och startade under EU:s sjunde ramprogram för forskning och innovation, och har fortsatt inom Horizon 2020. Sitt tioårsjubileum firar man den 13–16 mars. Under dessa tio år har man sammanlagt delat ut -11.067 663.321 euro varav 367.272.370 har gått till Sverige och 77.600.000 till Lunds universitet. Det ger LU en andra plats bland landets lärosäten efter Karolinska Institutet. Inom Horizon 2020 har dock Lunds universitet fått flest ERC av alla svenska lärosäten. ERC stöttar alla vetenskaper och inom LU är det Medicinska fakulteten som har fått mest pengar.

Det finns tre slags ERC-anslag, Starting grant som ges till forskare i början av karriären, Consolidator grant, som ges senare i karriären och slutligen Advanced grant till seniora forskare.

Utvärderingen av en ansökan görs i två steg och avslutas för Starters och Consolidators med en personlig intervju i Bryssel för dem som kommer vidare. Forskningsservice vid LU ger stöd vid ansökningarna.