Utbildning

”Utbildning behöver granskas lika hårt som forskning”

– Den högre utbildningen behöver granskas lika hårt som forskningen. Lärarna bör sättas i fokus och universitetet jobba mer och bättre med undervisningen, menar Torgny Roxå, doktor i högskolepedagogisk utveckling.

Torgny Roxa

Torgny Roxå menar att universitetet behöver bli bättre på att mäta utbildningskvalitet och uppmuntra god undervisning

Torgny Roxå är konsult vid LTH:s pedagogiska utvecklingsenhet Genombrottet. Han ger historieprofessorn Dick Harrison rätt i ett avseende: att få betalt utifrån genomströmning riskerar att korrumpera utbildningen. Men liksom Lars Haikola (se artikel på sidan 23) menar Torgny Roxå att Lunds universitets utbildningar fortfarande håller hög kvalitet. Det kan man tacka den starka akademiska traditionen för. Den gör att lärarna ställer fortsatt höga krav både på sig själva och sina studenter.

Men studenterna – var de smartare förr? Och var det på det hela taget bättre? Nej, det tror inte Torgny Roxå. Fast kanske var det enklare, i alla fall för lärarna.

Studenterna är fler idag. De har en mer varierad bakgrund och är sämre förberedda på akademins krav på vetenskapliga sätt att läsa, skriva och räkna. Samtidigt är de mer aktiva och ifrågasättande. Det är den bild Torgny Roxå får av de ungefär hundra lärare som han träffar varje år under pedagogiska kurser på LTH och även på de humanistiska och teologiska fakulteterna (HT).

Mångfalden utmanar lärarnas förmåga, samtidigt som den administrativa bördan har ökat och resurserna till utbildningen minskat. Detta märks framför allt på HT, där man ofta har bara fyra eller sex lärarledda timmar per vecka.

– Så länge de akademiska normerna ligger fast, så bidrar pressen till pedagogisk utveckling. HT rekryterar idag mycket skickliga lärare. Dessa tvingas i sin tur nästan återuppfinna sin yrkesroll. De försöker mer och mer komma på sätt att undervisa som aktiverar studenter utanför själva klassrummet. Men många lärare är hårt pressade och om de akademiska normerna raseras så faller antagligen allt.

Utbildningen behöver mer pengar. Samtidigt vet man alldeles för lite om vad som är bra och dåligt inom högre utbildning. Istället för att fördela pengar med automatik efter genomströmning, behöver akademin bli bättre på att ta reda på hur det ser ut i verkligheten, mäta kvalitet och uppmuntra bra undervisning.

– Bedömningarna ska bygga på vetenskap och inte bara löst tyckande eller managementrutiner formulerade utanför akademin.

Torgny Roxå skäms över skillnaden i kontroll av kvalitet inom forskning och inom utbildning.

– Forskningen granskas noga och utfallet kan betyda ”liv och död” för en forskare. En lärare däremot kan många gånger slarva ostraffat med sin undervisning. Lönen fortsätter ändå att komma.

På LTH och andra ställen inom universitetet satsar man på att göra högskolepedagogik till en egen kunskapsbaserad vetenskap och premierar den som gör ett bra jobb. En ambitiös och duktig lärare kan efter pedagogisk fortbildning och kollegial bedömning erövra ett ETP-diplom. Det står för Excellent Teaching Practice och ger anseende men också extra pengar i lönekuvertet liksom till institutionen. Andra institutioner får då förstås mindre med pengar. Några extra pengar finns ju inte.

– LTH-studenterna är mer och mer nöjda med undervisningen – det har vi mätt och det speglar den satsning som LTH gjort.

LTH-systemet har varit i bruk i femton år. Det är ett första litet steg mot ett internationellt accepterat sätt att skilja goda lärare från mediokra.

– Men vi måste också bli bättre på helheten, den byggs inte av enskilda lärare utan av många lärare i samverkan. Studenterna går ju hela utbildningar, inte bara kurser.

Hög utbildningskvalitet fordrar framför allt en ändrad attityd och en bättre och mer akademisk styrning av högskolan, menar Torgny Roxå avslutningsvis.

– Lärarna måste sättas i fokus och vi behöver jobba mer och bättre med undervisningen. Det görs långtifrån överallt. Och det motarbetas av den extrema ekonomistyrning som inte bara premierar forskning utan också ofta kräver att man ensidigt prioriterar just forskning.

Britta Collberg

Läs resten av artiklarna i temat ”Bättre förr?”