Utbildning

Klart med tre MOOCs

Till hösten kommer Lunds universitet att erbjuda sina tre första gratis och helt öppna online-kurser, så kallade MOOCs. De ska handla om grön ekonomi, global hälsa samt europeisk affärsrätt.
Trots den här satsningen går meningarna delvis isär. Vissa ser MOOCs som utvecklingsmotorn som ska förnya och anpassa högre utbildning till nya sätt att lära. Andra befarar en ”hype” som kommer att stjäla resurser från den vanliga utbildningen.

MOOCs står för Massive Open Online Courses och slog igenom på bred front under 2013. Skälet var att också flera amerikanska prestigeuniversitet satsade på MOOCs och den vägen lockade studerande online över hela världen. MOOCs handlar om många saker på en gång: marknadsföring, rekrytering, folkbildning och möjlighet att tjäna pengar – det senare en stark drivkraft inte minst för amerikanska universitet.

Tidigt stod det klart att Lund som har ambitionen att vara ett universitet i världsklass, också måste utnyttja det fönster mot världen som MOOCs innebär. Två parallella utredningar tillsattes i höstas – en med fokus på e-lärande, en med fokus på hur Lunds universitet skulle kunna starta egna MOOCs.

E-lärandeutredningen som pågår till sommaren tar ett större grepp. Den handlar om hur man ska dra nytta av den nya tekniken i all utbildning och få fart på utvecklingen brett inom universitetet. MOOCs-utredningen avslutades redan vid årsskiftet. Med utgångspunkt från den beslutade rektor Per Eriksson avsätta tre miljoner kronor för att Lunds universitet skulle kunna ta fram sina första MOOCs redan i år.

Inbjudan gick ut till fakulteterna att ansöka om att inrätta en MOOC. Efter diskussion i Utbildningsnämnden gav rektor så klartecken till tre (se separat artikel) i denna första vända.

På sikt är tanken att alla LU-fakulteter ska utveckla en MOOC. Både Konstnärliga fakulteten och Humaniora-Teologi har redan förslag, men dessa blir aktuella först längre fram. Andra fakulteter har varit avvaktande, delvis av ekonomiska skäl. Samhällsvetarna har t.ex. förklarat att de oroas av att finansieringen inte är garanterad efter de inledande insatserna från rektors sida. Inte heller naturvetarna, Ekonomihögskolan och LTH har kommit med egna MOOCs-förslag.

Utbildningsnämndens vice ordförande Bo-Anders Jönsson är prodekan på Naturvetenskapliga fakulteten och ordförande i styrgruppen för MOOCs-utredningen. Han har visat vad han själv kallar en ”hälsosam försiktighet” och beskrivit MOOCs som ”en pandemi, som kräver att vi använder vårt akademiska vaccin, dvs. kritiskt granskar vad det är för något”.

– Vi är inte ensamma på den här marknaden, det kommer nya MOOCs dagligen, och risken är att detta är en hype som kommer att gå över, menar Bo-Anders Jönsson.

Han tillhör själv pionjärerna inom nät- och distansutbildning vid Lunds universitet och tycker det är viktigt att e-lärande och digital kompetens utvecklas i utbildningar och kurser.

– Men jag vill, liksom studenterna, skynda långsamt och diskutera utveckling av MOOCs utifrån ett utbildningsstrategiskt perspektiv och med fokus på specifika målgrupper, t.ex. för fortbildning av lärare. Jag skulle också vilja se en nationell utredning och strategi för MOOCs.

En farhåga Bo-Anders Jönsson delar med studentföreträdare i Utbildningsnämnden är att MOOCs inte ska befrukta annan utbildning och bli den förnyare av e-lärandet som många hoppas, utan tvärtom stjäla resurser. Studenterna har efterlyst annan finansiering än ur ”utbildningspåsen”, t.ex. ur marknadsförings-, innovations- och samverkansbudgeten. Beslutet har blivit att utvecklingen av MOOCs heller inte ska finansieras med strategiska utbildningsmedel.

Till de försiktiga hör även Ekonomihögskolan EHL. Man inser potentialen i MOOCs, men har i nuläget ingen långsiktigt hållbar kurs att erbjuda.

– Däremot anser vi att diskussionen kring e-lärande är allmänt vitaliserande. Det finns mycket att göra i campusundervisningen vad gäller digitalt lärande och det är snarare där som vi vill rikta vårt fokus det kommande året, säger Kristina Eneroth, prorektor med ansvar för grundutbildningsfrågor.

En aspekt som förts fram av de fackliga företrädarna rör lärarundantaget som ger svenska lärare rätten till sitt utbildningsmaterial. Det innebär att avtal måste ingås med varje enskild lärare för att LU ska kunna utnyttja dennes material i en MOOC.

Eva Wiberg, prorektor och Utbildningsnämndens ordförande, är positiv till en satsning på MOOCs – en satsning som i görligaste mån tar hänsyn till de påpekanden som gjorts, t.ex. när det gäller lärarundantaget.

– Tre MOOCs i år innebär också att vi startar i liten skala. Lunds universitet kan inte avstå från den här chansen att vara med när något nytt utvecklas, säger hon.

Åsa Lindberg-Sand som lett MOOCs-projektet har höga förväntningar på MOOCs.

– MOOCs är ett symptom på stora förändringar av utbildningsmarknaden, drivna av teknikutveckling och globalisering. Ungdomar lever i dag sitt liv på nätet, de utvecklar nya studievanor, googlar på tutorials, kombinerar böcker med e-böcker… Vi behöver ta den här chansen att lära oss nytt genom att satsa på både och – både MOOCs och e-lärande.

Britta Collberg

 

FAKTA om MOOCs

MOOCs, Massive Open Online Courses, är storskaliga gratis nätkurser öppna för alla med tillgång till dator och internet. Många tusen kan läsa samma kurs samtidigt och lärarinsatsen är liten efter att kursen väl är skapad. Traditionellt kursmaterial för e-lärande, t.ex. inspelade videolektioner, kombineras med interaktiva uppgifter som löses enskilt eller i grupp.

2011 blev startskottet för denna internetrevolution inom högre utbildning när Stanford gav en öppen onlinekurs som lockade 160.000 studenter världen över. MOOCs kräver ingen behörighet och är gratis. Flera s.k. plattformar för MOOCs är dock vinstdrivande. Vissa drar in pengar genom att en del kursdeltagare betalar för tilläggstjänster, som litteratur och lärarhandledning eller certifiering eller validering när de läst klart kursen.

 

MOOCs vid LU

Internationella miljöinstitutet samt Juridiska och Medicinska fakulteterna är entusiastiska när det gäller möjligheterna med MOOCs. De vill visa upp Lunds universitets spetskompetens och räknar med att nå helt nya grupper som idag har små eller inga chanser att studera på vanligt sätt vid Lunds universitet. Kurserna kommer att marknadsföras via den internationella nätkursportalen Coursera.

De här är Lunds universitets första MOOCs, med planerad start i höst:

”Greening the Economy: Lessons and experiences from Scandinavia”. Kursen ska utvecklas av Internationella miljöinstitutet IIIEE. Institutet har lång erfarenhet av e-lärande och nätbaserad distansutbildning och tusentals alumner över hela världen. Skandinaviska länder uppfattas som världsledande inom ”grön ekonomi” och man bedömer att kursen ska attrahera en bred internationell publik intresserad av hållbarhet och kanske också locka till vidare studier vid Lunds universitet.

 ”Global Health Course: Health in a global sustainability perspective”. Kursen ska utvecklas vid Medicinska fakulteten som själv satsar pengar som en del i sitt strategiska arbete för att främja tvärprofessionalitet och internationalisering. Man hoppas på det här sättet kunna utbilda och få kontakt med studenter som LU tidigare inte nått på grund av språk, kompetens och finansiella resurser, inte minst utanför Europa.

”Introduction to European Business Law”. Kursen kommer att ges av Juridiska fakulteten. Juristerna har mer än femton års erfarenhet av att utveckla multimediala nätburna kurser. De har också en stor och framgångsrik forskningsmiljö inom EU-rätten. MOOC-kursen får direkt koppling till det populära masterprogrammet European Business Law och kommer att ge den förkunskap som framför allt utomeuropeiska studenter behöver för att gå programmet.

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *