Forskning, Humaniora, Samverkan

– Värnplikt att ta aktiv del i samtalet om skolan

Spanskprofessorn Inger Enkvist har skrivit en mängd böcker om skolan och om pedagogik. Nu ser hon det som en värnplikt att ta aktiv del i samtalet om skolan.
Men hon deltar också i annan samhällsdebatt. Senast i Språktidningen om den katalanska självständighetsrörelsen. Nyligen fick hon Cervantesinstitutets interkulturella pris för sin insats som förmedlande länk mellan den spansk­talande världen och Sverige.

Inger Enkvist

Spanskprofessorn Inger Enkvist engagerar sig både i frågor med anknytning till sitt ämne och som rör skolfrågor.

När LUM träffar Inger Enkvist på hennes arbetsrum på Avdelningen för spanska är hon just i färd med att skriva ännu en debattartikel om den svenska skolan. Vid en snabbkoll i universitetets pressdatabas får man närmare 600 olika träffar när man söker på hennes namn i kombination med ordet skola. Och då är de internationella träffarna utelämnade.

Inger Enkvist har visserligen skrivit många böcker om pedagogik och skola, men är också expert på spansk och latinamerikansk litteratur. Juan Goytisolo och Mario Vargas Llosa är två författare som har följt henne genom åren och hon har precis kommit ut med en boken ”Att förstå Vargas Llosa” där hon beskriver vilka komponenter som den peruanske författaren använder sig av för att skriva en roman.

– Man kan säga att det är en receptbok för att få Nobelpris, säger hon och berättar att hon just nu är inne i en hektisk period när det gäller utgivning av böcker. En grupp mexikanska universitetslärare har bett henne att skriva en lärobok i pedagogik i en stor satsning på att höja läraryrkets status i Mexiko. Hon har också precis blivit ombedd att skriva en kursbok till litteraturutbildningen på Universidad Complutense i Madrid.

– Det är roligt att de har hittat mig och att få genomslag i den spanskspråkiga världen, säger Inger Enkvist.

Men i Sverige utanför den akademiska världen är hon framför allt känd som skol-debattör. Den artikel hon nyss skickat iväg när LUM träffar henne handlar om hur skolan fortfarande kämpar med vad Inger Enkvist menar är felaktiga idéer om inlärning, och att dessa varit förhärskande i svensk lärarutbildning ända sedan 60-talet. En av dessa idéer är att verklig förståelse av ett ämne skulle hindras av faktainlärning, att elever själva bör upptäcka hur världen är beskaffad istället för att undervisas om den.

– Detta är en felaktig uppfattning som skadar svensk skola, sammanfattar Inger Enkvist. Bara den som redan har mycket kunskap kan sätta samman den på ett sätt så att grupparbeten och sökande efter information leder till att man förstår något nytt.

En tid efter LUM-intervjun publicerar en av Sveriges stora dagstidningar ytterligare ett inlägg i skoldebatten av Inger Enkvist. Den här gången berättar hon om resultaten från fem nya lic-avhandlingar, skrivna av gymnasielärare som gått universitetets forskarskola i spanska. Samtliga resultat pekade i samma riktning, nämligen att -undervisningsmetoderna inte är så avgörande som man kan tro. Ordningsfrågor eller snarare oordningsfrågor i form av sen ankomst, småprat och mobiltelefoni hade stor negativ inverkan på elevernas resultat.

– En stor del av elevernas framgång beror på om eleverna själva går in för att lära sig ämnet eller inte, summerar Inger Enkvist. Även lärarnas ämneskunskap är viktig.

Utbildning i all ära – men är inte lic-utbildning i överkant för lärare som ska undervisa gymnasielever i språk?

Inte alls, menar Inger Enkvist. Genom att låta lärarna lica inspirerar man dem och ger dem ytterligare karriärvägar. Dessutom har deras forskning gynnat eleverna eftersom den har kretsat kring bästa formen för inlärning av spanska.

Men Inger Enkvist debatterar inte bara skola. I höstas skrev hon en artikel i Språktidningen om de katalanska nationalisternas önskan att skilja Katalonien från Spanien. Hon menar att språket har använts som hävstång i de katalanska nationalisternas kamp och att det är en relativt liten klick som använder sig av identitetspolitik för att främja sina egna intressen.

– Jag skrev artikeln om Katalonien för att jag ville erbjuda en fördjupad syn på frågan, baserad på läsning av historia, litteraturhistoria och framför allt kunskaper om hur utbildningsväsendet använts av nationalisterna, säger Inger Enkvist. I det här fallet har de frågor som jag ömmar mest för – utbildning, språk, humaniora i allmänhet – använts för ett snävt partipolitiskt syfte.

Debattartikeln väckte heta känslor i Språktidningen där flera läsare upprördes av något som de menade var en partsinlaga. De ställde sig också frågande till varför Inger Enkvist såsom professor i språk ger sig in i en så politisk debatt som den om Kataloniens självständighet.

Själv anser Inger Enkvist att det ligger i hennes uppdrag från skattebetalarna att följa utvecklingen i spanskspråkiga länder och förmedla kunskap om dessa i Sverige. Nyligen prisades hon också just för att hon agerar länk mellan Sverige och den spanskspråkiga världen. I våras fick hon Cervantesinstitutets interkulturella pris som utdelades av ingen mindre än den författare som hon följt under hela sitt akademiska liv, Mario Vargas Llosa.

Text: Ulrika Oredsson

Foto: Gunnar Menander

FAKTA OM Inger Enkvist 

Född: 1947 i Värmland

Arbete: Professor i spanska. Har arbetat både som högstadie- och gymnasielärare. Disputerade 1986.

Familj: Man, två barn och flera barnbarn.

Bästa med universitetet: Att få lära sig nytt hela tiden och att få utveckla sitt tänkande. Att på sin arbetsplats möta andra som är ivriga att lära nytt.

Sämsta med universitetet: Byråkratiseringen, ett rejält hot mot arbetslusten.

Brinner för: Utbildning. ”Språk, litteratur, historia och filosofi är medel för att förstå vår värld och kunna resonera om vår gemensamma framtid.”

Läs om övriga debattörer i temat Andreas Bergh och Roland Paulsen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *