Forskning, Tvärvetenskap

Winstrup återvänder till akademin

Han är vår mest okände kändis. En maktspelare som tog initiativet till Lunds universitet och bokstavligen var beredd till bådadera. 1600-talsbiskopen Peder Winstrup är en spännande historisk person – och kropp – som nu ska utforskas i ett stort tvärvetenskapligt projekt.

Winstrup 3 – LITEN

Det var ett spännande ögonblick för Per Karsten (längst till höger i bild) och de andra som var med när Peder Winstrups kista öppnades i samband med den förundersökning som genomfördes i november förra året.

I Domkyrkans krypta har det länge stått en vacker kista. I den ligger 1600-talsbiskopen Peder Winstrup. Kistan har nu flyttats till en lokal på Gastelyckan, lämplig för vetenskapliga undersökningar. Det är inledningen på ett omfattande och tvärvetenskapligt projekt som förhoppningsvis ska ge mycket ny kunskap inte bara om Winstrup utan också ge en bild om hur det var att leva i Lund på 1600-talet.

Peder Winstrup (1605–1679) tillträdde som biskop i Lund 1638, när Skåne fortfarande var danskt. Han var en skicklig navigatör i det politiska landskapet och lyckades hålla sig kvar även efter det att Skåne blev svenskt 1658. Samtidigt är Peder Winstrup relativt okänd som historisk person, åtminstone sett i relation till hans betydelse för Lunds utveckling.

Upprinnelsen till projektet var en rad av varandra oberoende händelser. Kyrkan ville flytta kistan eftersom de planerar en plats för stilla bön och gudstjänster där. Samma dag höll antikvarie Andreas Manhag på att scanna in gamla glasplåtar, och han fick då se en bild från en tidigare gravöppning av Peder Winstrups kista, som han visade för Per Karsten, chef på Historiska museet.

– Vi visste att kistan hade öppnats 1830, men nu visade det sig att den även hade öppnats någon gång på 1920-talet, troligtvis av professor Rydbeck, som genomförde flera öppningar av biskopsgravar. När jag fick se bilden formades en projektidé inom loppet av några sekunder. Det var för bra för att vara sant, säger Per Karsten som tillsammans med Andreas Manhag leder forskningsprojektet.

Han insåg snart att kroppen i kistan troligen är en av de bäst bevarade mumierna i Norden, vilket ger helt nya möjligheter att skapa sig en bild av en Lundabo under 1600-talet. Ambitionen är att försöka ta reda på hur kroppen kan vara i så gott skick. Man tror att han ligger på en bädd av malört och på en kudde stoppad med humle.

Winstrups stoft fungerar som ett arkiv för kunskapen om 1600-talsmänniskans livs-villkor och hälsa. En genomgripande undersökning av hans kropp kommer att avslöja nya detaljer om hälsotillståndet.

Traditionellt har forskningen fokuserat på att undersöka kända personers kroppar, främst kungligheter och högadel. Peder Winstrup var förvisso högt uppsatt, men han representerar ändå ett annat samhällsskikt, vilket inte minst kan vara intressant ur ett medicinskt perspektiv. I Skandinavien finns få eller inga bevarade kroppar som representerar den övriga befolkningen.

Osteologerna Torbjörn Ahlström och Carolina Arcini kommer att spela en viktig roll i undersökningen av kroppen. Bland annat planeras en noggrann undersökning av hans kläder och en CT-scanning (datortomografi) av kroppen.

– Om han är torkad kan organen finnas kvar, och då skulle man kunna ta leverprover med mera, vilket skulle kunna ge unik kunskap om 1600-talsmänniskan, säger Per Karsten.

Förutom de rent fysiska undersökningarna finns det mycket att utforska när det gäller Peder Winstrup som person. En intressant detalj berör hans flitiga användande av det Winstrupska familjevapnet. Då han adlades 1658 bestämdes att färgerna skulle hållas i blått och gult, de svenska färgerna, men på hans mest kända porträtt, som hänger i Universitetsbiblioteket, är vapenfärgerna av oklar anledning hållna i rött och vitt, den danska flaggans färger.

– I Danmark ser många honom som en landsförrädare och en kappvändare, men bilden av honom bör nog breddas mer än så, säger Andreas Manhag.

Peder Winstrup hade många strängar på sin lyra, som troligen kan engagera de flesta fakulteter i det tvärvetenskapliga projekt man hoppas få till. Han var en riktig renässansman, han var en ”dogmatisk kyrkofurste”, han var arkitekt och vetenskapsman. 1600-talets mitt var en avgörande och intressant epok i Lunds och Danmarks historia. Peder Winstrups betydelse som centralgestalt för stadens, kyrkans och universitetets utveckling kan enligt Per Karsten inte nog betonas, en roll som också är av stort nationellt och internationellt intresse.

Peder Winstrup var även boktryckare och boksamlare med ett spännande bibliotek. Hans grönsaksland låg där Historiska museet i dag är placerat, vilket skulle kunna involvera exempelvis botaniker.

– Kanske skulle Botaniska trädgården kunna göra en utställning med 1600-talets odlingsväxter eller varför inte växter i balsameringens tjänst, säger Per Karsten.

Ett annat exempel är att Winstrup ägnade sig åt beteendeexperiment på djur, en forskning som egentligen växte fram på 1900-talet. Bland annat försökte han ta reda på om det stämde att göken placerade sina ungar i andra fåglars bon.

– Trots att han måste ha ägnat så mycket tid åt kyrkan och politiska maktspel, gav han sig tid att fundera kring vetenskap också, säger Per Karsten.

Kroppen kommer också att 3D-fotograferas och blir därmed en slags ”virtuell mumie” för framtida forskning, innan den läggs i en grav på Norra kyrkogården.

Historien om Peder Winstrup passar också utmärkt som en del i universitetets 350-årsjubileum. Här är han ett naturligt inslag, och som Per Karsten uttrycker det den yttersta anledningen till att vi inom universitet, kyrka och stad har arbete i dag.

– Universitetets historia har skrivits flera gånger, men den mest intressanta frågan är obesvarad, nämligen varför det blev ett universitet och vilka händelser som låg bakom beslutet.

Kroppen befinner sig nu i en lokal på Gastelyckan, där den kan undersökas under bästa möjliga förutsättningar.

För att genomföra projektet krävs pengar, och hittills har man fått en rad bidrag och donationer, men fortfarande behövs mer.

– Målet är en utställning och en populärvetenskaplig bok till universitetets 350-årsjubileum, säger Per Karsten.

Hela projektet sker i samarbete med Domkyrkan. Tanken är att utställningen ska öppna på Domkyrkomuseet i samband med universitetets 350-årsjubileum.

Text: Jonas Andersson

Foto: Gunnar Menander

FAKTA PEDER WINSTRUP

Levde mellan 1605 och 1679.

Föddes i Köpenhamn och studerade i Tyskland innan han blev professor i filosofi vid Köpenhamns universitet och kort därefter hovpredikant och teologie doktor.

1638, knappt 33 år gammal, utsågs han till biskop i Lunds stift.

Efter att Skånes blev svenskt 1658 adlades han.

Winstrup tog initiativet till grundandet av ett universitet i Lund och övertygade Karl X Gustav om att så skulle ske, men detta blev inte verklighet förrän under Karl XI:s förmyndarregering – den 19 december 1666. Under denna tid blev Winstrup misstänkt för att vara dansksinnad och i regeringen diskuterade man att avsätta honom. Därför blev han också i strid med universitetsprivilegiernas regler förbigången vid utnämningen av universitetets förste prokansler. Han blev dock senare universitetets andre prokansler.

Under skånska kriget låg universitetet nere, och när verksamheten återupptogs 1682 var Winstrup redan död.

Läs även: ”Synen på Winstrup ska breddas i Danmark”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *