Samhällsvetenskap, Utbildning

Afrika: Första steget mot utbyte inom utvecklingsstudier

Magnus Jirström är en av arkitekterna bakom masterprogrammet i utvecklingsstudier, LUMID. Själv har han både forskat och undervisat i flera afrikanska länder under många år. Nu är det dags att utveckla nya kontakter i södra Afrika inom såväl lärar- som studentutbyten.

Afrika Jirstrom

Magnus Jirström flankeras av Tshepo ­Poitshego och ­Treasa ­Galvin framför statyn som symboliserar uppbyggnaden av högre utbildning i Botswana. Varje lantbrukare har skänkt en ko för att finansiera universitetet. Foto: Anna Johansson

Det är tryckande värme i Gaborone när Magnus Jirström korsar campus för att träffa sin kollega, Treasa Galvin, chefen för LUMID:s motsvarighet på Botswanas universitet.

Magnus Jirström är kulturgeograf och har tidigare främst gjort fältstudier och forskning i det ”folkrika” Afrika, det vill säga majs- och kassavabältet från Mocambique i sydöst över Malawi, Zambia, Tanzania, Kenya och Uganda till de södra delarna av Västafrika.

– Alla länder har sina egna förutsättningar och Botswana och Sydafrika är inte särskilt typiska för Afrika, säger han och tillägger:

– Men det är ändå intressant att se om vi kan bygga relationer med Botswana och Sydafrika. Ju fler kontaktytor vi kan skapa för våra studenter desto bättre. Och det finns massor av intressanta saker att studera även i dessa länder som har haft enorm tillväxt de senaste åren. Som de sade på University of Johanesburg när vi besökte dem – ”vi lever mitt i ett stort labb”.

Botswana är numera rankat som ett medelinkomstland och Sida har slutat sina biståndsprogram här. Det finns bara två miljoner invånare, landet har haft enorm tillväxt och blivit rikt på naturtillgångar, till exempel kol och diamanter. Här finns inte kåkstäder som i Sydafrika, men landet plågas av tre stora hot: här finns en av världens sämsta inkomstfördelning, 30 procent av de unga har hiv och det råder svår torka.

Treasa Galvin tar emot på sitt lilla kontor som är slående kallt jämfört med utomhusklimatet. AC:n brummar ljudligt i bakgrunden, skrivbordet är belamrat med papper. Bland högarna ligger två böcker: ”Bound By Faith” som handlar om ANC:s Albert Luthuli tillika Afrikas första Nobelpristagare samt Che Guevaras ”The African Dream”.

De båda forskarna börjar berätta om respektive program och upplägg – och visst går det att urskilja likheter. Båda är med i nätverket Master’s in Development Practice som är en global kvalitetsgarant för mastersprogram i utvecklingsfrågor. Men det finns också skillnader. LUMID är ett av Lunds universitets flaggskepp med mycket gott betyg i HSV:s utvärderingar. Av 1000 sökande bereds 40 plats varje år vilket gör det till ett av Sveriges mest eftersökta masterprogram. I Botswana har hittills 65 studenter gått programmet, man kämpar med lärarresurser och med att studenterna ska lämna in sina examensarbeten. Många slutar sina studier i förtid.

Treasa Galvin är imponerad av de fakta och siffror som Magnus Jirström presenterar.

– Jag kan se att vi skulle kunna lära oss mycket av er och era erfarenheter. Det låter väldigt intressant med ett utbyte, inte bara mellan studenter och akademiker, utan även mellan administrativ personal, säger Treasa Galvin.

Men det är inte alldeles enkelt att få botswanska studenter till Lunds universitet sedan regeringen införde avgifter för studenter utanför Europa. Avgifterna har haft en dramatisk påverkan på ansökningarna till såväl LUMID som andra masterprogram och nu söker mestadels rika studenter till programmet. Botswanas masterprogram kostar cirka 90.000 kronor om året, i princip lika mycket som den svenska motsvarigheten. I Botswana finns inte några stipendieprogram, enbart statligt stöd för grundutbildning.

Magnus Jirström ställer sitt hopp till de extra stipendier som regeringen nu öronmärkt för studenter från utvecklingsländerna.

– Det är rimligt att tro att LUMID kan få en rätt stor andel av dessa, säger Magnus Jirström.

Han föreslår att de båda lärosätena som nästa steg ska undersöka möjligheten att göra en gemensam Linnaeus-Palme-ansökan och Treasa Galvin ser nöjd ut när hon lämnar sin svenske kollega ute på ett nu kokhett campus.

– Det här var ett jättebra möte, säger Magnus Jirström när hon försvunnit.

– Vi måste så klart titta närmare på deras utbildningskvalitet och möjligheter men för ett fördjupat samarbete är det minst lika viktigt att det finns personkemi och det gjorde det här, säger han.

Anna Johansson

Linnaeus-Palme

Linnaeus-Palme är ett internationellt utbytesprogram som syftar till att stärka samarbete mellan svenska universitet och universitet i utvecklingsländer. Genom detta program kan man söka medel för planeringsresor samt för lärar- och studentutbyte. Programmet finansieras av Sida och administreras av Universitets- och högskolerådet.

Läs fler artiklar om Lunds universitet och Afrika 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *