Tvärvetenskap

Akademisk frihet lockade hem Iranexpert till Lund

Efter fyra år som Iranexpert och analytiker i EU:s tjänst återvände Rouzbeh Parsi till universitetet.
– Härifrån har jag större möjligheter att påverka och är friare att säga vad jag vill, säger han.

Parsi liten

Efter fyra år i EU:s tjänst anser Rouzbeh Parsi att han kan göra större nytta för relationerna mellan Iran och EU som fristående forskare vid ett universitet. Foto: Gunnar Menander

Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter. När LUM träffar honom är det inte världspolitik han ägnar sig åt, utan B-uppsatser.

– Jag försöker säga till mina studenter att det spelar ingen roll hur bra analyser man gör om man inte kan framföra dem på ett begripligt sätt, och vice versa, säger han.

Själv är han snabb både i tal och tanke och dessutom väldigt tydlig i sina budskap. Och det budskap som han ger till Sveriges och EU:s politiker angående Iran är: Agera nu! De reformvänliga krafterna i Iran behöver bevis för att deras närmande till väst mottas positivt.

Sedan president Rohani kom till makten i juni 2013 har utvecklingen gått framåt, menar Parsi, även om färdriktningen ibland vacklar; två steg framåt och ett tillbaka.

– Framför allt definierar inte landets ledning längre allt i säkerhetstermer. De har börjat fatta att om man säger att varje protest har som syfte att störta regimen så blir det till slut en självuppfyllande profetia.

Annars är det på ekonomins område som det just nu händer mest i Iran. Landets byråkrati är, enligt Parsi, oerhört ineffektiv och har inte genomgått några strukturreformer på de senaste trettio åren. Detta försöker president Rohani ändra på.

Exempel på steg som leder bakåt i utvecklingen är att antalet avrättningar har ökat och att det ibland görs helt tokiga saker som när landets statistiska centralbyrå avskaffades för att man inte var nöjd med statistiken.

Rouzbeh Parsi kom till Sverige från Iran som sexåring. Föräldrarna var politiska flyktingar så politik är något som han insupit med modersmjölken.

– Har man upplevt en revolution så blir man politiskt intresserad, slår han fast.

Medan Rouzbeh Parsi valde att disputera i historia i Lund åkte hans två år yngre bror, Trita Parsi, till USA och disputerade i statsvetenskap. Brodern skapade en tankesmedja för att påverka de amerikanska relationerna med Iran. Idag är han känd för att ha fått Obamas öra. Båda bröderna anlitas flitigt som Iranexperter i olika medier.

För några år sedan fick Rouzbeh Parsi en tjänst som analytiker på EU:s forsknings-institut i utrikes- och säkerhetsfrågor, EUISS, i Paris. Där arbetar ett tiotal forskare med analyser av regioner som är viktiga för EU:s utrikespolitik: Mellanöstern, Nordafrika och Ryssland. Institutet fungerar som en tanke–smedja åt EU:s motsvarighet till UD som leds av utrikesminister Catherine Ashton.

– Institutet balanserar ständigt mellan att hävda sin självständighet och att möta förväntningarna i Bryssel, säger Rouzbeh Parsi diplomatiskt.

I klartext kan man säga att han ägnade mycket tid åt att analysera Irans agerande i kärnteknikfrågan, fast EU:s utrikespolitiker var inte alltid så intresserade av nyanserna i analysen. Det var lättare för dem att hålla fast vid linjen som förespråkats av USA, det vill säga fortsatta sanktioner mot Iran, än att förutsättningslöst ompröva värdet av dem.

– Politik handlar ofta om att hantera frågor, inte om att lösa dem, säger Parsi. Vi som står utanför tror ofta att politikerna arbetar på en lösning när de i själva verket många gånger ”jonglerar” frågan så den inte exploderar under det egna mandatet.

Rouzbeh Parsi menar att om EU vill få till stånd förändringar i Iran så måste man först och främst etablera en relation. Inte som idag när den ena parten kommer med pekpinnar och den andra förväntas krypa till korset.

– Diplomati handlar om att hålla sig för näsan och tala med dem man inte tycker om. Alla andra kan man bjuda hem på fest, säger Rouzbeh Parsi och talar sig varm för att väst måste återupptäcka den verkliga diplomatin och börja föra en dialog i ordets rätta bemärkelse. Carl Bildts resa till Iran beskriver Parsi som mycket positiv och helt i linje med vad han förespråkar.

Efter fyra år i EU:s tjänst anser Rouzbeh Parsi att han kan göra större nytta för relationerna mellan Iran och EU som fristående forskare vid ett universitet.

Härifrån kan han kombinera undervisning i mänskliga rättigheter med samarbeten med tankesmedjor runt om i Europa. Han har också vid flera tillfällen bjudits in att tala vid EU-parlamentet. Med hjälp av det nätverk som han byggde upp under sina år som EU-analytiker är han i färd med att bygga upp ett fristående europeiskt-iranskt forskningsnätverk, EIRG. I nätverket ingår diplomater, politiker och forskare och genom detta vill Rouzbeh arbeta för att öka kontakterna mellan Iran och Europa. Det behövs för okunskapen är stor på båda håll, menar han. Ett bra exempel på detta var i höstas då Israels president Netanyahu sa i media att han önskade att iranierna skulle bli ett fritt folk ”som kan använda jeans och lyssna på västerländsk musik”. Detta skapade en twitterstorm av unga iranier som skickade bilder av sig själva i jeans till Netanyahu.

– Ibland är bilden av den andre nästan absurd, säger Rouzbeh Parsi. Därför kommer vi i nätverket bland annat att arbeta för att få till stånd fler student- och forskarutbyten.

– Men först måste jag ta mig ur tentamensträsket, tillägger han och gör en svepande gest över högarna av skrivningar som ligger på hans skrivbord och väntar på att bli rättade.

Ulrika Oredsson

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *