Forskning, Medicin

Alzheimerforskare får lokalt Fernströmpris

– Alzheimers är en svår sjukdom. Den har ännu ingen bot och ingen effektiv bromsmedicin. Det var skälet till att jag valde att forska just om Alzheimers sjukdom.
Det säger Oskar Hansson, docent vid Enheten för klinisk minnesforskning, och som fått Lunds universitets lokala Fernströmpris på hundra tusen kronor.

Oskar Hansson

Oskar Hansson.

Alzheimers är den i särklass vanligaste demenssjukdomen. Att minnet försvinner är det mest kända symtomet, men det finns också andra. Somliga Alzheimers-patienter har svårt att tala, svårt att hitta i rummet, eller svårt att utföra vanliga handlingar som t ex att knäppa sin jacka.

Oskar Hansson tror att de olika symtomen är knutna till skador i olika delar av hjärnan, och hänger samman med förändringar i ett protein kallat tau.

– Tau ska finnas i nervcellerna, där det hjälper till med transporten av olika ämnen. Men vid Alzheimers sjukdom klumpar proteinet ihop sig och nervcellerna dör. Den förändringen kan uppstå i olika delar av hjärnan och ger då olika symtom, förklarar han.

Oskar Hansson och hans grupp har bland annat studerat förekomsten av tau och andra Alzheimers-relaterade ämnen i ryggvätskan, den vätska som finns i hjärnans och ryggmärgens hålrum. Att ta ett ryggvätskeprov är ganska lätt och smärtfritt, och proverna har på ett tidigt stadium kunnat visa vilka patienter som 10–20 år senare får Alzheimers sjukdom. Detta är viktigt både vid läkemedelsprov, då man behöver sålla fram just de blivande Alzheimers-patienterna, och för dem som oroar sig för sitt dåliga minne.

– Är man så orolig att man sökt sig till en minnesmottagning, då vill man verkligen ha svar. Somliga får positivt besked och kan sluta oroa sig. För de andra kan man med hjälp av viss medicinering, fysisk aktivitet och bra kost hålla sjukdomens utveckling så långsam som möjligt, säger Oskar Hansson. Han understryker dock att man aldrig tar ryggvätskeprov på dem som inte vill ha den kunskap som provet ger.

Eftersom Alzheimers drabbar så många studeras den av en mängd forskargrupper runtom i världen. Lundagruppens inriktning är dock lite ovanlig.

– Den mesta forskningen görs på försöksdjur. Men jag tror det är väldigt viktigt att studera människor – det är trots allt skillnad mellan en människa på 70 år och en tre månaders mus!

– Vi har bland annat tittat på när inflammationen i nerverna uppstår och funnit att den kommer väldigt tidigt, vilket man aldrig skulle kunnat se i möss. Det betyder att det kanske kan hjälpa att ge patienterna anti-inflammatoriska läkemedel, menar Oskar Hansson.

Han kommer att få sitt Fernströmpris vid prisutdelningen på Forskningens dag, Medicinska fakultetens stora populärvetenskapliga arrangemang (se sid 39).

Text: Ingela Björck

Foto: Linnéa Jeschke

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *