Administration, Allmänt

Analysgrupp ska granska prorektorsprocessen

En analys­grupp som ska titta närmare på prorektorsprocessen inför framtiden tillsätts i december. Anledningen är att processen kring valet och tillsättningen av ny prorektor har ifrågasatts från flera håll inom universitetet. Beslutet att utse Sylvia Schwaag-Serger liksom att kalla henne till professor står dock fast.

Med analysgruppen har universitetsstyrelsen hörsammat universitetskollegiet som i en skrivelse framfört krav om att en sådan grupp tillsätts för en djupare genomlysning av processen och formerna för urval av kandidater till uppdragen som rektor och prorektor. Kollegiet anser också att man bör jämföra med hur andra stora och kompletta universitet i Sverige genomför dessa processer.

Universitetskollegiet, som är en rådgivande församling, reagerar särskilt mot att man endast fick en prorektorskandidat att intervjua och menar att detta bland annat innebar att kollegiets arbete förvandlats till en ren formalitet. Kollegiet hade också gärna sett att beredningsgruppen varit tydlig med att man ville rekrytera en extern person. Analysgruppen tillsätts vid universitetsstyrelsens decembersammanträde, och bemanningen av den är ännu inte klar.

Det finns stora likheter mellan prorektorsprocessen i Göteborg i våras och den i Lund. Precis som i Lund presenterades bara en kandidat för universitetskollegiet i Göteborg.

– Det är ett vanligt tillvägagångssätt, menar Kåre Bremer, före detta rektor vid Stockholms universitet.

Han har på regeringens uppdrag kartlagt och analyserat ledarskap och ledningsstrukturer vid landets universitet och högskolor. Kåre Bremer säger att det bara är de äldre universiteten som Lund, Uppsala, Göteborg och Stockholm som har kvar den gamla strukturen med universitetskollegium och hörandeförsamling. Som en följd av den s.k. autonomireformen, som gav landets lärosäten en ökad självständighet från och med 2011, är det upp till varje lärosäte att själv besluta om sin interna organisation. Undantagen är tillsättning av rektor och universitetsstyrelse som regeringen utser. Prorektor är inte längre en formellt vedertagen term utan har ersatts av ställföreträdande rektor eller biträdande rektor och utses av respektive universitetsstyrelse.

I Lunds universitets arbetsordning fastslås att universitetskollegiet ska fullgöra uppgiften att höra lärare, övriga anställda och studenter i processen att utse rektor och prorektor. Det vill säga den uppgift som i slutändan är universitetsstyrelsens skyldighet och ansvar. Att universitetskollegiet ska ha flera kandidater att ta ställning till finns inte reglerat. Vid LU har ett antal professorer från olika delar av universitetet man i skrivelser även ifrågasatt att prorektorn rekryterats externt, liksom att rektor i detta fall använder sig av möjligheten att ”kalla till professor”. Sylvia Schwaag-Serger får en tjänst i forsknings-politik vid Ekonomihögskolan, EHL. Den tjänsten finansierias med centrala medel.

Maria Lindh

Att kalla en professor

Möjligheten att kalla en professor kom som ett förslag i Befattningsutredningen, 2006-2007, som Ann Nümhauser-Henning, professor i civilrätt vid LU, ledde. Den ursprungliga tanken var att det skulle fungera som ett instrument i jämställdhetsarbetet. Så har det emellertid inte blivit, varken i Lund eller någon annanstans. Vid LU finns det 17 kallade professorer varav sex kvinnor (inklusive nya prorektorn).  Numera beskrivs kallelseförfarandet som en viktig möjlighet att knyta till sig toppforskare inom strategiskt viktiga områden.