Konstnärligt, Utbildning

– Använd museerna i undervisningen!

Universitetets kulturverksamheter och deras samlingar har av tradition mest nyttjats av studenter och forskare inom närliggande ämnen. Detta vill de nu ändra på – och bjöd in hela universitetet till ett kreativt samtal på Skissernas Museum i början av maj för att öppna upp nya ingångar till samlingarna.

Skissernas Museum gör en satsning på studentguider från olika discipliner och fick in 80 ansökningar till 5 tjänster, berättar museichef Patrick Amsellem. Foto: Jenny Loftrup

– Vi vill att fakulteterna ska få upp ögonen för hur samlingarna kan integreras i universitetets verksamhet på nya sätt. Att mötas och diskutera ser vi som ett första steg, säger Patrick Amsellem, chef vid Skissernas Museum.

Han och företrädarna för Historiska museet, Botaniska trädgården och Odeum anser att det finns outforskade möjligheter för hur kulturverksamheterna kan bidra i forskning och utbildning – inte minst eftersom kultur, i alla fall idag, till stor del är en undersökande process, som ställer liknande frågor om världen omkring oss som akademisk forskning gör.

Patrick Amsellem tror att Skissernas samlingar, som fokuserar på just processer för skapande, skulle kunna gynna forskning och utbildning som handlar om att driva projekt inom allt från naturvetenskap till humanistiska och teologiska ämnen.

Samlingarna vid Historiska museet skulle däremot kunna användas till bland annat medicinsk forskning, menar museichef Per Karsten, eftersom museet har 5.000 kvarlevor från människor som levde i Skåne från äldre stenåldern till och med 1700-talet.

– Det möjliggör studier om ämnen som våld och aggression, eller sjukdomsspridning. Forskarna kan studera vilka typer av våldsskador som benen uppvisar, eller hur pestbakterier har påverkat skelettet.

Han tillägger att en sådan stor samling också tillåter forskare att faktiskt få förstöra vissa objekt – om det bidrar till att nya kunskaper kan skapas genom processen.

Ett annat utvecklingsområde handlar om att få studenter från olika discipliner mer involverade i verksamheterna menar de. Detta kan ta olika former – från studentledda guidade visningar, till praktikplatser, där studenter kan bidra i arbetet med att ta hand om, förmedla och öppna upp verksamheterna för både universitetet och allmänheten.

På Skissernas har ett projekt med guidade visningar ledda av studenter redan påbörjats. Studenterna ska skapa egna visningar baserade på sina specifika discipliner.

– Förhoppningen är att öppna upp andra ingångar till samlingarna. Hur ser en naturvetare på konsten, vad vill den personen lyfta fram i en visning? Det blir ett naturligt sätt för samlingarna att möta utbildning och forskning samtidigt som allmänheten får ta del av nya perspektiv, säger Patrick Amsellem.

Det finns även andra vinster, inte minst för studenterna själva menar han. Arbetet med att ta fram visningar kan bli ett sätt att utveckla ett mer kritiskt tänkande, som kan få positiva effekter på studenternas huvudämnen.

– Det är danande för studenterna att lära sig om vårt kulturarv. De lär sig också att förmedla information och prata inför en grupp okända människor – färdigheter som är viktiga för många av dagens yrkesroller, håller Per Karsten med om.

Konferensen om kultur i utbildning och forskning hölls på den med spegeltak överbyggda innergården på Skissernas Museum. Alexander Sturgis från anrika Ashmolean Museum vid ­Oxford University berättade om hur de undervisar med objekt. Foto: Emma Krantz

Chefer vid universitetsmuseer i Harvard, Uppsala och Oxford var inbjudna till samtalet på Skissernas Museum för att berätta om hur de arbetar, eftersom deras kulturverksamheter är mer integrerade i forskning och utbildning än i Lund.

Gemensamt för universiteten är att studenterna är i fokus. De verkar som guider, tar fram olika typer av visningar och sitter med i rådgivande grupper. Uppsala, Harvard och Oxford erbjuder olika typer av praktikplatser där praktikanterna bidrar i arbetet med att ta hand om och digitalisera samlingarna. Universiteten arbetar också med utbildning där objekten fungerar som navet i utbildningarna, som riktar sig mot alla discipliner.

Enligt Marika Hedin, museichef för Gustavianum i Uppsala handlar det om ett strategiskt val. Ett museum som tillhör universitet måste först och främst bidra till forskning och utbildning genom att utvidga möjligheterna för studenterna att nyttja samlingarna. Men det betyder också att tiden för museipersonalens egna projekt minskar, och att möjligheten att anställa deltidspersonal försvinner eftersom museet använder sig av studenter som guider och i olika samlingsrelaterade projekt.

Universiteten har delvis finansierat sitt sätt att arbeta med bidrag från olika stipendier och fonder. I Uppsala ger Hum-Sam-området varje år ett bidrag till Gustavianum för samverkansarbete. Men förhoppningen på sikt är att fakulteterna ska betala mer för verksamheten – vilket kan göra det sårbart om vissa fakulteter strävar emot.

– Nu är vi en fas där vi måste få universitetet att ändra inställning från att kulturverksamheten är något bra att ha, till att de inte kan tänka sig att vara utan den, säger Alexander Sturgis, chef för Ashmolean Museum i Oxford.

Patrick Amsellem och de andra företrädarna menar att dessa arbetssätt kan fungera som en inspirationskälla. Men Lunds universitet står inför samma utmaningar som de övriga universiteten – en nyckelfråga är hur integreringen av kulturverksamheterna ska finansieras och organiseras framöver.

– Vi kommer att behöva dedikerad personal som arbetar med att handleda studenterna, organisera praktikplatser och strukturera utbildningssatsningar, säger han.

Han får medhåll från Per Karsten.

– Det är också därför vi vill involvera hela universitetet i arbetet. Då kanske vi kan komma en bit på vägen med ganska små medel.

Noomi Egan