Administration, Forskning

Basanlagen bör fördelas i konkurrens

En betydande del av basanlagen till universitet och högskolor bör också framöver fördelas i konkurrens. Samtidigt bör forskning utvärderas på ett sätt som driver kvalitet, och även samhällsnyttan ska vägas in i bedömningen.
De rekommendationerna ger sex statliga forskningsfinansiärer i ett gemensamt förslag till den forskningsproposition som läggs fram nästa höst.

Det är på regeringens begäran som Vetenskapsrådet, Vinnova, Forte, Formas, Rymdstyrelsen och Energimyndigheten gjort en gemensam analys och lagt fram rekommendationer som ska styra mot de forskningspolitiska målen: Sverige ska vara en framstående forskningsnation och forskning och innovation ska bedrivas med hög kvalitet och bidra till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft.

För att nå dit bör alltså de statliga basanslagen i hög grad fördelas i konkurrens, menar de sex forskningsfinansiärerna. Röster har höjts i debatten om att lärosätena bör få fördela en större andel själva, men de sex vill alltså ha mer konkurrens och att ett nationellt utvärderingssystem ska införas. Systemet bör baseras på det förslag Vetenskapsrådet tagit fram – FOKUS, som nu skickats ut på remiss – och på erfarenheter från Vinnova om lärosätenas samverkan med näringslivet och övriga samhället.

Oavsett hur mycket basanslag lärosätena lyckas få måste de erbjuda forskare tryggare anställningar och bättre karriärvägar genom att visstidsanställningarna minskas, enligt förslaget. Rörligheten måste även underlättas, både internationellt och mellan akademi och näringsliv.

Ökad samverkan är en återkommande rekommendation – över disciplin-, myndighets-, sektors- och nationsgränser.

Medel bör avsättas för nya långsiktiga nationella forskningsprogram och förstärkta strategiska innovationsområden där flera av forskningsfinansiärerna samverkar. Forskningsfronten ska flyttas framåt men för att resultaten ska leda till samhällsnytta krävs innovationer och detta kräver att universitet och högskolor i högre grad involverar både privata och offentliga aktörer. De nya forskningsprogrammen bör vara tvärvetenskapliga, spänna över flera samhällssektorer och anslagen under fyra år trappas upp till minst 400 miljoner kronor per år, rekommenderar man.

De forskningsfinansierande myndigheterna ansvarar för att samordna det europeiska forskningssamarbetet. Man ska se till att det blir synergier mellan EU-satsningar och nationella satsningar. Regeringen rekommenderas nu att även inkludera länder utanför EU i den här samordningen.

Bland rekommendationerna finns också förslag om att samordna Sveriges arbete kring öppen tillgång till forskningsdata samt en nationell strategi för att utveckla forskningskommunikationen. Dessutom bör en bredare användning och utveckling av viktiga forskningsinfrastrukturer som SciLifeLab, ESS, MAX IV stimuleras i syfte att skapa nya innovationsmiljöer.

Regeringen föreslås satsa ytterligare 100 miljoner kronor per år på programmet Utmaningsdriven innovation och att utvalda myndigheter får i uppdrag att använda inno-vationsupphandling, innovationstävlingar eller delta aktivt i FoU-program för att möta samhällsutmaningar.

Britta Collberg

Kommentarer: ”Delar inte alla rekommendationer”

Stacey Ristinmaa Sörensen, vicerektor med ansvar för forskningsinfrastruktur:

– Vetenskapsrådet (VR) har gjort en bra och omfattande analys, men jag delar inte alla rekommendationer.  Jag menar att det är nödvändigt att de direkta statliga anslagen till lärosätena ökas för att vi ska kunna arbeta med långsiktig planering och ta ett större ansvar för våra anställda lärare. En stor del av Lunds universitets budget består i dag av externa anslag som söks i konkurrens och vi har för många anställda i förhållande till direktanslagen. Detta gör det svårt att planera, vi är extremt beroende av de externa anslagen.

–  Rekommendationerna från VR syftar till att stärka forskning, medan vi som universitet också har andra uppgifter. Vi utbildar och vi samverkar med omvärlden. Vi behöver anslag för att rekrytera människor som tycker det är roligt att undervisa och som är bra på att leda, samverka med omvärlden och främja innovationer.

Mats Benner, professor i forskningspolitik, EHL:

– Man får väl tolka förslaget som att forskningsfinansiärerna motvilligt godtar en ökning av basanslagen till lärosätena, men vill se till att det inte blir någon ovillkorad indexökning utan att den måste vara avhängig olika bedömningssystem. De senaste tjugo åren har det ju varit forskningsfinansiärerna som styrt forskningens inriktning, snarare än lärosätena. Rapporten andas en försiktig misstro mot lärosätenas förmåga att på egen hand staka ut framtiden, och på något ställe sägs nästan rakt ut att så fort lärosätena får en krona resulterar det i en anställning. Ingen har väl egentligen lösningen på hur vi skapar tryggare anställningar eller hur fördelningen av interna och externa medel kan bidra till det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *