Forskning, Teknik

Bästa kylarvätskan – vatten är oslagbart…

– Först känns det väldigt varmt, svettigt och lite klaustrofobiskt, men efter ett tag vänjer man sig vid värmen och det lilla utrymmet, säger försökspersonen Sarah Hald efter tre timmar i en stekhet värmekammare.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Sara Haid svalkar sig med vatten.

Det är 35 grader och luftfuktigheten är 60 procent. Sarah Hald kliver upp och ner på en stepbräda, flyttar tunga tegelstenar från ett bord till ett annat och cyklar sen på en motionscykel. Under tre timmar utför hon momenten om och om igen och svetten droppar från ansiktet. Värmekammaren i klimatlaboratoriet på Designvetenskaper vid LTH simulerar ett indiskt klimat och Sarah Hald är en av försökspersonerna i ett forskningsprojekt som undersöker hälsoeffekterna vid fysiskt arbete i värme och hur olika nedkylningsmetoder påverkar kroppen.

Karin Lundgren, Sarah Hald

Karin Lundgren-Kownacki, förbereder Sarah Hald inför cyklingen i värmekammaren.

 

− Idén till projektet väcktes under mina fältstudier i Indien, säger Karin Lundgren-Kownacki, som är doktorand i arbetsmiljöteknik vid Ergonomi och aerosolteknologi. I indiska Chennai undersökte hon hur produktiviteten påverkades vid arbete i kraftig värme på ett jordbruk, en byggarbetsplats, ett tvätteri, en kakfabrik och i en matsal. Ett sätt att hantera värmen var att dricka buttermilk, en yoghurtdryck med bland annat ingefära. Den beskrevs som kylande av 70–100 procent av arbetarna på de olika arbetsplatserna.

− Inga studier har tidigare fokuserat på den nedkylande effekten hos buttermilk, eller andra typer av traditionella yoghurtdrycker som dricks i många varma länder runt om i världen, och därför kändes det särskilt intressant att jämföra den med vatten i en studie i klimatlaboratoriet, säger Karin Lundgren-Kownacki, som genomför projektet tillsammans med forskare från arbets- och miljömedicin, livsmedelsteknik och psykologi.

Vid tre tillfällen har tolv försökspersoner arbetat i tretimmars pass i den uppvärmda kammaren. Var tjugonde minut drack de buttermilk eller vatten och vid ett av försöken drack de inget alls. Hela tiden kontrollerades deras kroppstemperatur, puls och vikt för att följa hur mycket uppvärmningen bromsades av dryckerna de fick.

− Fysiskt arbete skapar mycket värme som kroppen måste göra sig av med. Att svettas är det mest effektiva sättet att hålla temperaturen nere, men arbetar man hårt i ett hett klimat är det inte alltid kroppen klarar av det själv och man kan drabbas av värmestress, säger Karin Lundgren-Kownacki.

Försöket i värmekammaren pågick inte under så lång tid att någon hann få besvär av värmestressen, men kroppstemperaturen steg snabbt och vikten gick ner när försökspersonerna började arbeta. Värdena stabiliserades när de fick vätska, oavsett om det var buttermilk eller vatten de drack.

− Jag hade en förhoppning om att se den extra nedkylande effekten hos buttermilk som beskrevs av arbetarna i Indien. Det verkar dock i det här fallet som att regelbundet dricka är det viktigaste för att minska värmestress, inte vad drycken innehåller, säger Karin Lundgren-Kownacki, som själv genomfört tretimmarsförsöket i värmekammaren ett par gånger för att bättre förstå hur försökspersonerna upplevde studien.

− Det är intressant att få uppleva hur den egna kroppen påverkas av hög arbetsbelastning i värme, i Sverige har vi än så länge inte så mycket erfarenhet av det. Men den globala uppvärmningen gör att vi nog behöver bli mer förberedda på ökad värmeexponering även här.

När Sarah Hald kommer ut ur klimatkammaren för tredje gången är hon rätt utmattad och konstaterar att det svåraste var att inte själv få bestämma när hon skulle dricka.

– Men även om det var tufft så är jag väldigt glad att jag medverkade, jag lärde mig mycket om hur man med naturliga metoder tar hand om sig i värme. Det var det som fick mig att delta i försöket, att det var naturliga drycker som testades och inte något kemiskt preparat.

Text: Jessika Sellergren

Foto: Erik Andersson

FAKTA Klimatlaboratoriet

Klimatlaboratoriet på Design-vetenskaper, LTH, kan i sin värme- och kylkammare simulera miljöer som har temperaturer mellan +60 grader och –50 grader. Forskningen handlar om att studera hälsoeffekter som kan uppstå vid arbete i värme eller kyla samt hur olika skyddskläder och produkter fungerar i extrema temperaturer.