Ekonomi, Forskning

Blir vi sjuka av avundsjuka?

TEMA: DEN NYA OJÄMLIKHETEN II. Sverige är fortfarande ett av världens mest jämlika länder. Vi är friska och lever länge. Fast det finns ett viktigt undantag, nämligen de med lägst inkomster.
– Sambandet är starkt mellan fattigdom och dålig hälsa. Däremot har vi inga bevis för att människor blir sjuka av inkomstskillnader i sig, säger nationalekonomen Therese Nilsson.

Therese Nilsson

Therese Nilsson. Foto: Britta Collberg

Med globaliseringen följer ökade inkomstklyftor även i de rika länderna – det gäller inte minst Sverige. Samtidigt gynnas tillväxten och globalt sett förbättras hälsan när människor lyfts ur fattigdom. Ojämlikheten är del av en utvecklingstrend, som leder till ökat välstånd för flertalet – det är en slutsats som Therese Nilsson drar, i likhet med många andra ekonomer.

2010 utmanades dock den här beskrivningen av epidemiologerna Wilkinson och Pickett och deras bok ”Jämlikhetsanden”. Studien som fick stort genomslag visar att ojämlikhet går ut över hälsa och välbefinnande på flera sätt och att både människor och ekonomi blomstrar mer om inkomstklyftorna är små.

Therese Nilsson ifrågasätter inte ”Jämlikhetsandens” siffror, men däremot forskningsmetoderna.

– Författarna använder aggregerade genomsnittsdata för att dra slutsatser om kopplingen ojämlikhet och folkhälsa, och det leder fel, hävdar hon.

För att säkert kunna säga något om de här sambanden måste man ner på individ-nivå, menar hon och forskarkollegan Andreas Bergh (se även artikel sidan 29). I boken ”Blir vi sjuka av inkomstskillnader?”, som kom i höstas, utvecklar de sina tankar.

Än finns bara ett ganska litet individbaserat material att utgå ifrån, men lundaforskarna drar ändå slutsaten att inkomstnivå spelar roll för hur människor mår på så vis att fattigdom är starkt kopplad till ohälsa. De individdata som finns idag visar dock inga entydiga samband mellan ohälsa och ökade inkomstklyftor.

Det är dock skillnad på hur friska eller sjuka människor är utifrån objektiva mått (blodtryck, livslängd etc.) och på hur de känner sig. I USA har man konstaterat ett samband mellan växande inkomstskillnader och hur friska eller sjuka människor känner sig.

– Inkomstklyftorna är större i USA än i Europa och det skulle kunna förklara varför amerikanerna känner sig stressade och sjuka av ojämlikheten i samhället. En annan förklaring är att ojämlikheten leder till kriminalitet och våld och att mindre tillit i samhället påverkar den självupplevda hälsan.

Den nya superrika ekonomiska och politiska eliten i USA är en annan tänkbar förklaring till att majoriten amerikaner, som ju inte tillhör eliten, känner sig sjuka. De är rädda att eliten inte fattar beslut som gynnar alla, och att den ser mest till sina egna intressen.

Är det amerikanska mönstret något som vi kommer att se också i Sverige och övriga Europa om inkomstklyftorna fortsätter att växa? Det vet ingen. Men något som har betydelse – och som forskare intresserar sig för allt mer – är vilka som människor jämför sig med.

– De ökade inkomstskillnaderna i Europa beror på att de allra rikaste procenten dragit ifrån väldigt, inte på att medelklassen blivit fattigare. Om man jämför sig med dessa mycket rika, så kan det kanske gå ut över den självupplevda hälsan, funderar Therese Nilsson.

Hon berättar i sammanhanget om en liten hobby som hon har. Hon samlar på löpsedlar, genom att fotografera av rubriker typ ”De köpte dyraste villan i Lund” och ”De köpte lyxbilar i Lund”.

– Löpsedlarna visar att människor jämför sig med andra – tidningarna skulle ju inte sälja lösnummer om vi inte var nyfikna på att veta vem som köpte den där bilen eller villan. Och blir vi hela tiden påminda om de mycket rikas konsumtionsvanor, så kan det kanske få betydelse för hur lyckade och välmående vi själva känner oss.

Vad kan man då göra åt den växande ojämlikheten – och ska man göra något?

– Våra studier ger stöd för satsningar på de sämst ställda. Kan man höja inkomst-erna t.ex. genom bättre barn-bidrag så får det stora effekter på folkhälsan och innebär en ren samhällsekonomisk vinst, säger Therese Nilsson.

Men de rikaste två procenten – bör de beskattas hårdare? Enligt ”Jämlikhetsanden” ja, men Therese Nilsson ger inga sådana råd.

– Det är en värderingsfråga, en fråga för väljarna och politikerna. Vi lever i ett demokratiskt samhälle och kan förstås rösta fram partier som beskattar de rikaste ännu mer, men vilka konsekvenser det skulle få är svårt att säga. Satsningar på de sämst ställda kräver ju dock att det finns resurser och dessa måste komma någonstans ifrån.

Britta Collberg

Läs också:

Allt fler röstar med plånboken

Västvärldens ekonomi behöver stagnera

Vi behöver tillväxt för att klara välfärden

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *