Administration, Allmänt

Blivande rektorn vill satsa på grundutbildningen

Det behövs en satsning på grundutbildning. Men med mer pengar för varje utbildningsplats, snarare än fler platser. På så sätt kan man höja kvaliteten för att på sikt nå internationell toppklass.
För att öka anställningstryggheten bör man kanske också se till att forskningsråden bara ger anslag till forskare som är tillsvidare­anställda.
Detta är två av de frågor som den tillträdande rektorn Torbjörn von Schantz vill driva de kommande åren.

Torbjörn von Schantz LITEN

Torbjörn von Schantz vill satsa mer på grundutbildningen.

Torbjörn von Schantz har föreslagits bli ny rektor för Lunds universitet av en enig universitetsstyrelse, efter att ha vunnit en övertygande seger i Universitetskollegiets omröstning. Det formella beslutet fattas av regeringen, och inget tyder på att de skulle motsätta sig styrelsens förslag.

Den klassiska frågan är naturligtvis: hur känns det?

– Jag känner mig överväldigad. Det är jätte-stort för mig personligen. Inte bara för att jag erbjudits jobbet, utan för att det är så många kollegor som vill ha mig, säger Torbjörn von Schantz.

Han tror att ett problem för hela den svenska högskolesektorn framöver är att forskningssidan inte kommer att växa på samma sätt som tidigare. Tillväxten kommer inte att bli lika stark de kommande åren. I stället väntar fler, och ibland hårda, prioriteringar.

– Traditionellt är vi dåliga på att lösa problem. Vi väntar på mer pengar i stället för att ta initiativet och använda de resurser vi redan har på bästa sätt, säger han.

Snarare än att regeringen satsar mer på forskning tror och hoppas Torbjörn von Schantz på att det blir mer resurser till grundutbildningen. Han anser att ersättningen per student är för låg i dag. Den har inte höjts på många år, och att det görs är kanske mer akut än fler utbildningsplatser, även om det givetvis också vore välkommet.

– Jag tror att ökade resurser till grundutbildningen är en förutsättning om vi ska närma oss världsklass. Jag tror att vi har alla förutsättningar att nå dit, om vi får rätt resurser så att vår personal får möjligheter att arbeta på bästa sätt, säger han och frågar sig hur man ska kunna stödja denna utveckling i dag, när utbildningen är så under-finansierad att den knappt går ihop.

En ofta diskuterad fråga är hur man ska få fler toppforskare och professorer att delta i undervisning på grundnivå, något som är fallet i flera andra länder. Enligt Torbjörn von Schantz försvåras det i dag av gällande regler eftersom det mer eller mindre är vattentäta skott mellan forskningsanslag (fakultetsanslag) och pengar till grundutbildning.

– Om jag som professor vill undervisa kan jag inte använda mina forsknings-medel och jag kan inte göra det gratis. Frågan är hur man ska få dessa ”dyra” professorer att engagera sig i grundutbildningen. Lösningen är, förutom mer medel, att lärosätena får rätt att föra över anslag från forskning till utbildning.

Torbjörn von Schantz vill också arbeta för att förbättra villkoren för doktorander och forskare. Många lever på externa anslag som när som helst kan ryckas bort och anställningstryggheten är ofta dålig.

– En lösning skulle kunna var att forskningsråden bara ger anslag till forskare som har en tillsvidareanställning eller är anställda som biträdande lektorer. På lång sikt tror jag att detta måste till för att få en mer balanserad finansierad forskning och för att forskningen ska upplevas som ett någorlunda tryggt framtidsjobb, säger Torbjörn von Schantz.

Själv har han en lång karriär bakom sig vid Lunds universitet. Han är uppvuxen i Lund och började studera här 1972, doktorerade 1981 och har därefter arbetat på alla nivåer, från student till forskare, prefekt och dekan.

Han sökte rektorstjänsten förra gången, men fick då knappt några röster i slutrundan. Sedan dess har han hunnit med att arbeta som prorektor för SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i två år. Torbjörn von Schantz vet inte vad som är de avgörande skillnaderna nu och då, men han tror att universitetet är i en annan fas nu, jämfört med då.

– Den nuvarande rektorn har sitt sätt att arbeta på, och det påverkar kanske delvis hur man vill att nästa ledare ska se ut.

Torbjörn von Schantz är noga med att lyfta fram det kollegiala ledarskapet. Han tycker att det interna arbetet är viktigt.

– Jag hoppas att jag med min tidigare historia ska kunna jobba för att få ihop verksamheten, att få dekaner och prefekter att jobba mer tillsammans.

En central fråga i hans ledarskap är att vara närvarande och få medarbetarna att känna sig sedda. Samtidigt är universitetet väldigt decentraliserat, något von Schantz tror är en förutsättning för ett starkt lärosäte. Men det är också en utmaning att få organisationen att bli stark tillsammans och att ta vara på kraften från lärare och forskare som finns utspridda på många ställen.

– Jag tror att det ska vara decentraliserat, men samtidigt innebär en kollegial ledning att alla tar ansvar. Jag vill lyfta upp dekanerna, och ser rektors ledningsråd som en naturlig del i detta. Samtidigt hoppas jag att dekanerna lyfter upp prefekterna, så att vi tillsammans stärker det kollegiala ledarskapet. Det ska även finnas en tydlig linjeorganisation som kan ta ansvar i gemensamma frågor.

Delad makt ställer också krav på att man vågar ta ansvar på alla nivåer. Torbjörn von Schantz menar att många ofta – vilket är rätt naturligt – talar i egen sak, för den egna gruppen, eller den egna fakulteten. Därför gäller det att få alla att höja blicken och även se det större perspektivet. Lyckas man med det kommer det innebära en stark utveckling för lärosätet.

Åren på SLU har gett honom möjlighet att se på LU utifrån, något som har påverkat hans bild av universitetet. Torbjörn von Schantz berättar att han som naturvetare sett den nyfikenhetsbaserade grundforskningen som självklar. När han nu hamnade på SLU, som har en tydlig sektorsanknytning, har bilden breddats.

– Jag har alltid varit lite avundsjuk på områden med tydliga yrkesutbildningar och tillämpad forskning. Jag har fått ett helt annat perspektiv när det gäller samverkan med det omgivande samhället. Det är väldigt viktigt.

En het fråga som Torbjörn von Schantz kommer att få ta tag i är hur finansieringen av MAX IV och ESS ska gå till och i vilken mån detta tär på de övriga verksamheterna.

– Jag kommer att sätta mig ner med dekaner, förvaltningschefen och planeringschefen för att post för post gå igenom de åtaganden som universitetsledningen gjort och hur lång tid vi är uppbundna för olika delar, säger han. Samtidigt får vi använda de medel vi har på bästa sätt. Vi har nära åtta miljarder tillsammans i omsättning och de pengarna ska användas på bästa sätt.

Text: Jonas Andersson

Foto: Gunnar Menander

MER OM Torbjörn von Schantz

Ålder: 60 år

Familj: Fru och fyra barn 37, 33, 20 och 10 år gamla.

Aktuell: Föreslagen som ny rektor för Lunds universitet av Universitetsstyrelsen

Bakgrund: Uppvuxen i Lund, kommer själv inte från ett akademikerhem. Började studera 1972 och har sedan dess innehaft många positioner inom LU, bland annat forskningsledare, prefekt och dekan. De två senaste åren har han varit prorektor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

VAD…

…är du bra på? – Jag är bra på att lyssna, bra på att låta folk komma till tals. Jag kan ta till mig kritik och ändra mig om det behövs, även om det till en början inte alltid märks i stridens hetta.

…är du dålig på? – Jag har ibland för dåligt tålamod.

…gör dig glad? -– Det mesta

…gör dig arg?Jag blir sällan arg, men i så fall på människor som inte står för vad de säger. Själv-iskhet.

…gillar du?Bra böcker. Jag är allätare, men läser gärna deckare när jag har tid över. God mat. Havet. Jag gillar kontrasten av att vistas i en extremt socialt intensiv miljö för att sedan komma ut i tystnaden i naturen. Och så har jag blivit korsordsbiten på gamla dar.

…ogillar du? Det låter kanske pretentiöst, men orättvisor och när människor är elaka mot andra. Surströmming.

…har du för hobbies?Jag är hobbysnickare. Jag tycker om att fiska, särskilt att meta. Och så jagar jag lite. Över huvud taget tycker jag om att vara ute i naturen.

…har hänt på Lunds universitet när du suttit som rektor i fem år, 

i den bästa av världar?

Då känner sig fler medarbetare som viktiga kuggar.

• Fler känner trygghet och framtidstro.

• En mer kollegial ledningskultur är en självklarhet.

• Fler studenter och medarbetare känner stolthet eftersom vi utnyttjar potentialen att vara ett universitet i världsklass bättre än i dag.

• Grundutbildningen har en mer central position.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *