Naturvetenskap, Utbildning

Botanister på grönbete

Vad kan det vara för art? De små grässtråna
ser inte mycket ut för världen, men floristikstudenterna
ägnar dem ett stort intresse.
Vid exkursionen till Knivsåsen utanför Dalby måste de använda
både lupp, flora och detektivtalanger
för att hitta det rätta svaret.

Floristikexkursion 2Första frågan är om det lilla gräset ska anses ha ett ax eller en vippa, vilket faktiskt inte är så lätt att avgöra. Gräset har nämligen på sätt och vis bådadera: det har en vippa som är uppbyggd av vippgrenar med småax.

Professor Mikael Hedrén leder studenterna genom de frågor en botanist bör ställa inför en art av det här slaget.

– Om vi nu kommit fram till att gräset har en vippa, är denna ”ensidigt lutande eller allsidig och upprätt?” Och hur är det med småaxen, är de enblommiga eller flerblommiga, och har de borst eller inte? undrar han.

Frågorna hämtas ur Krok-Almqvists klassiska flora, som på ett pedagogiskt sätt snävar in de möjliga valen tills bara det rätta alternativet återstår. Men det gäller att ha järnkoll på hår, fjäll och alla andra delar i blomställningens uppbyggnad.

– En biolog måste lära sig att se detaljerna. Sedan har man förstås hjälp av florans uppgifter om olika växters blomningstid och växtplats. Står det om en viss art att den bara växer i fjällen, så är det nog inte den man hittat här! säger Mikael Hedrén.

Merparten av undervisningen på kursen sker i fält, så studenterna har besökt många olika ställen i Skåne för att få allsidig kunskap. Så allsidigt som det går, i alla fall: eftersom just den här kursen ges i augusti, så har man fått välja övningsväxter bland arter som antingen inte är överblommade eller som kan identifieras även utan blommor.

De flesta andra universitet ger floristikkurser bara på försommaren, men LU har kurser både då och på sensommaren. Det har också erbjudits många andra sommarkurser inom olika ämnen, från teologernas ”Andliga klassiker” och ”Varför finns religion i dagen Sverige?” till Musikhögskolans kurser i stråkspel och orkesterdirigering.

Kursen i floristik är en grundkurs som ska öka deltagarnas förmåga att känna igen och identifiera växter i naturen. Den vänder sig både till biologer och till dem som bara vill öka sin allmänbildning när det gäller växter.

Joel Danielsson är en av de biologer som deltar.

– Jag ska faktiskt börja min mastersutbildning, men jag missade kursen första året så nu måste jag ta igen den missen. Det mesta känns rätt lätt utom just gräsen, tycker han.

En som dubbelläser är Minou Moon. Hon har varit fältbiolog i många år, studerar nu naturgeografi och ekosystemvetenskap men vill i slutändan bli biolog:

–Jag har läst biologikurser hela sommaren, och vill fortsätta att varva kurser från biologi och naturgeografi. Det är det fina med ett stort universitet, att man kan pussla ihop kurser från olika utbildningar!

Marcus Valtonen däremot är inte biolog utan läser teknisk fysik på mastersnivå.

– Floristikkursen tar jag bara av eget intresse. Det är roligt att veta mer om det man ser när man är ute i naturen, säger han.

Samma skäl gäller för de tre pensionärer som deltar i kursen – Stina Gestrelius, Ingrid Salomonssonoch Brita Westrup. De lärde känna varandra 1967 då de började läsa kemi på LTH, och har sedan dess gjort mycket tillsammans.

– På den här kursen kom vi in på reservplatser och tror oss inte ha hindrat några unga studenter från att gå kursen. Vi ska också anstränga oss för att klara tentan så att det inte blir några förluster för institutionen, understryker Stina Gestrelius.

I tentan ingår att bestämma ett antal växter som insamlats i fält, och även att ge namnet på ett tiotal ”utantillarter”. Det är omkring 200 arter som deltagarna förväntas känna igen utan florans hjälp, från enkla fall som vit och gul näckros, nässla och smörblomma till svårare arter som tofsäxing, ryltåg och rundsileshår.

Och gräset? Det visade sig vara arten Danthonia decumbens, knägräs.

Text: Ingela Björck

Foto: Gunnar Menander

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *