Forskning, Tvärvetenskap

Dags att inviga Sveriges största forskningssatsning – MAX IV

I midsommarveckan invigs Sveriges största satsning på forskning någonsin – MAX IV-laboratoriet.
– Det har varit en lång process och känns helt fantastiskt att allt nu fungerar med elektroner och ljus, säger vicerektor Stacey Ristinmaa Sörensen, ansvarig för universitetets infrastruktur och professor i synkrotronljusfysik.

Stacey Ristinmaa Srensen, vicerektor vid Lunds universitet med srskilt ansvar fr forskning och forskningsinfrastruktur, sedan mars 2015. Professor i synkrotronjusfysik.

Vicerektor Stacey Ristinmaa Sörensen har varit med och drivit utvecklingen av MAX IV. Foto: Kennet Ruona

Hon berättar att det har varit en enorm utmaning att få ihop alla delar, och att stödet från hela landet varit stort. Hon ser mycket fram mot invigningen av MAX IV-laboratoriet och tycker att det är både roligt och naturligt att såväl statsministern som kungen finns med vid invigningen eftersom laboratoriet är en nationell anläggning.

– Vi är stolta över att vara värd för den och även stolta över MAX IV:s anställda och ledning, säger Stacey Ristinmaa Sörensen som arbetat mycket med synkrotronljus i sin egen forskning, liksom drivit utvecklingen med laboratoriet framåt i flera arbetsgrupper.

När hon pratar om alla som varit med i processen så handlar det om allt från finansiärer som Wallenbergstiftelsen, forskningsråden som Vinnova till andra universitet och högskolor, kommuner och regionala organ.

– Det har inte varit helt smärtfritt men att vi alla gått åt samma håll har varit viktigt.

För ett år sedan invigdes själva byggnaden med linjäracceleratorer, lagringsringar, kontor och utomhusmiljöer. Ett bygge som startade 2010 och som fått flera priser och utmärkelser för bland annat miljö och hållbarhet. Runt 200 personer arbetar på anläggningen och när ljuset släpps på i sin helhet så ska man kunna ta emot cirka 2.000 forskare om året.

Till invigningen kommer två strålrör vara igång (NANOMAX och BioMAX) och under hösten kopplas ytterligare tre experimentstationer på den stora ringen och en på linjäracceleratorn. Fullt utbyggt kommer MAX IV att ha 25 strålrör.

– Just nu pågår installationen av de nya strålrören på stora ringen och nästa steg blir att få igång den mindre ringen till vilken en del av den befintliga utrustningen ska anslutas, säger Stacey Ristinmaa Sörensen.

Samhället har stora förhoppningar på MAX IV-laboratoriet där bara acceleratorerna och byggnaden kostat tre miljarder kronor. Och Stacey Ristinmaa Sörensen förväntar sig nu att användarna uppvisar minst samma stora kreativitet som dem som byggt upp synkrotronljusanläggningen.

– Men man ska komma ihåg att det handlar om grundforskning. Det är inte så att forskarna vid laboratoriet kommer att hitta lösningar på en massa praktiska problem. Utan snarare insikter och nya modeller som kan leda till det så småningom – eller inte…

Som exempel på grundforskning som verkligen ledde till något tar hon upp upptäckten av laser som forskarna till en början inte visste vad den skulle användas till – men som idag känns oersättligt vid allt från streckkoder i affärer till avancerade medicinska ingrepp.

Likaså förväntar sig många stora synergieffekter mellan MAX IV och ESS när den blir färdig kring 2020 – två stora anläggningar vid sidan om varandra med fokus på materialforskning.

– Men ESS är en europeisk anläggning och vi är inte med i deras beslutsprocesser. Men visst hoppas vi att MAX IV ska lägga grunden till något som ESS kan docka in i, säger Stacey Ristinmaa Sörensen.

Maria Lindh

FAKTA OM invigningen av MAX IV

Den 18 och 19 juni hålls ett öppet hus för allmänheten på MAX IV-anläggningen (förhandsanmälan nödvändig) . Och den 21 juni invigs laboratoriet av statsminister Stefan Löfven i närvaro av H.M. Konungen. Invigningen videostreamas och kan följas från www.maxiv.lu.se

Samma dag hålls ett vetenskapligt symposium i Universitetshuset om ”Innovativ infrastruktur eller infrastruktur för innovation”.

FAKTA OM MAX IV:s ringar

Laboratoriet innehåller två lagringsringar. En större med en omkrets på 528 meter (3 GeV elektronenergi) och en mindre ring med en omkrets på 96 meter (1,5 GeV elektronenergi). Injektion av elektroner i lagringsringarna sker med en 300 meter lång linjäraccelerator.