Allmänt

”Akademisk frihet inte alltid närvarande”

Den akademiska friheten och därmed också yttrandefriheten är hotad. Många anställda på universitetet har otrygga anställningar vilket bidrar till att en tystnadskultur sprider sig. Det var några av de åsikter som kom fram när SULF anordnade en paneldebatt på temat ”Universitetslärarens tal och tystnad”.

kristinaakesson6

Kristina Åkesson, prefekt för Kliniska vetenskaper. Foto: Kennet Ruona

Bakgrunden till debatten är att man från fackligt håll upplever att många tystnar när de upplever sin situation som osäker, inte minst när en så stor del saknar tillsvidareanställning i dag. Många doktorander som har framfört klagomål upplever att de utsätts för repressalier. Detta påverkar i sin tur hela samtalsklimatet, med risk för att en tystnadskultur uppstår.

Med i panelen var rektor Per Eriksson, statsvetare Lennart Lundquist, vetenskapshistoriker Victoria Höög samt prefekten vid Kliniska vetenskaper, Kristina Åkesson. De diskuterade om frågor kring arbetsmiljö, anställningsvillkor, ekonomi och strukturer i förändring krockar med grundläggande akademiska friheter och skyldigheter.

Utgångspunkten är akademisk frihet, som panelen var tämligen överens om handlar om att få tänka, forska och tala fritt, och att kritiskt granska utan risk för repressalier.

– Den akademiska friheten är inte alltid närvarande längre, vilket är en stor brist. Men jag har alltid kunnat välja vilka forskningsområden som intresserar mig, säger Kristina Åkesson.

Lennart Lundquist är pessimistisk över utvecklingen, inte bara i universitetsvärlden utan i samhället i stort. Chefer bestämmer allt mer vad som får sägas eller inte, vilket på Lunds universitet visat sig i medarbetarenkäten, där många uppger att de inte vågar uttala sig fritt.

– Det är oerhört allvarligt, vi håller på att tappa demokratin, och i och med det tappar vi också yttrandefriheten, säger han.

Victoria Höög

Victoria Höög menar att en grundläggande disharmoni har byggts in i universiteten.

Victoria Höög lyfter fram de många reformer av högskolan som har skett och som gör att det inom Lunds universitet finns fyra olika kulturer som konkurrerar med varandra: den byråkratiska kulturen, ekonomisk management-kultur, civil kultur och de sociala rörelserna samt det som finns kvar av den akademiska kulturen. En femte struktur är nätverksbyggandet som ofta gör det svårt att framföra kritik som går emot den egna gruppen.

– Det är en grundläggande disharmoni som har byggts in i universiteten. Det gör att det ligger ett mycket stort ansvar på lärosätena att skapa en miljö som är öppen och där det finns möjlighet att kritisera, säger hon.

Per Eriksson framhåller den strategiska planen där det finns tydliga formuleringar om akademisk frihet, öppenhet och mänskliga rättigheter. Han värdesätter också doktorandombudsmannens arbete.

– Där har vi varit tydliga från ledningen. Men enkäten visar att det finns missförhållanden i arbetsmiljön som lämnar en del övrigt att önska. Det finns också akademiska ledare som agerar mot doktorander och teknisk-administrativ personal på ett icke-acceptabelt sätt, säger han och tillägger att han själv värdesätter kritiska synpunkter.

– Man ska vara rädd om dem som kommer med kritik, de som säger det som är viktigt månar om organisationen.

Per Eriksson håller med om att det skapar otrygghet när många saknar fast anställning och han vill arbeta för att fler ska få trygga anställningar – även om det innebär att man kan behöva säga upp personal i ekonomiskt dåliga tider. Det är en risk han anser att man får vara beredd att ta. En hel del har redan gjorts genom att ge doktorander tryggare anställning – i strid mot några fakulteters vilja.

Ett annat problem är att det decentraliserade styret kan skapa problem. Ibland finns personalansvaret ända ute i de enskilda forskargrupperna.

– Den akademiska friheten är slumpartad och beror på vem som är prefekt, säger Victoria Höög.

Ett annat problem som påverkar yttrandefriheten är att så många forskare är beroende av extern finansiering, forskarfriheten påverkas av att externa krafter styr vad det ska forskas om, vilken kan leda till diskussioner om vilka områden som ska anses viktiga – ska det vara lönsamma forskningsområden?

– Anslagssidan har tippat, säger Per Eriksson. Forskningspropositionen stärker detta, vi behöver större makt över forskningspengarna.

Även delar av publiken var inne på detta spår

– I dag råder det en Robinsonkultur där man får slåss för att överleva. Meriter har inte stor betydelse, det handlar hur man klarar det sociala spelet. Makten ligger långt nere i organisationen, hos prefekter. Och prefekter tillsätts av starka grupperingar, sa en av åhörarna som var kritisk till att en så stor del av cheferna är internrekryterade.

Jonas Andersson

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *