Debatt/opinion

Ett annat kunskapsstråk

Det talas mycket om Kunskapsstråket vid LU, från Lundagård och norrut. Man glömmer då ett annat Kunskapsstråk, det som börjar vid Biskopshuset och slutar med Botan.

KulturanatomenSamma höga arkitektoniska ambition som på sin tid var en ledstjärna för såväl Hårleman som Zettervall präglar denna del av staden. C G Brunius drog upp riktlinjerna med sitt laboratorium (nuvarande Biskopshuset) och tillhörande trädgård. Henrik Sjöström och Salomon Sörensen förstod det grannlaga i den uppgift som förelagts dem. Deras byggnader i den vackra parken är tydliga vittnesbörd, symbolvärdet oskattbart, likaså husens historiska betydelse; planlösningen avslöjar ursprunglig verksamhet, omistligt ur ett ämneshistoriskt perspektiv.

Har universitetets ledning och Akademiska hus förstått sitt ansvar vad gäller detta stråk? Man tvivlar när man läser senaste LUM (2/2014). Vid presentationen av alla högtflygande planer, i artikeln ”Byggextra”, lämnas Biskopsgatan i stort sett åt sitt öde. Dunkelt och med få ord formuleras framtiden. Var finns spåren av den innovation Akademiska hus har som en målsättning, eller den högre utbildning och forskning man säger sig värna om? Den friskola som flyttar in i Kulturanatomen hör inte hemma under denna profil.

Varför har inte rektorsämbetet och Akademiska hus anordnat en offentlig diskussion rörande Kv. Hyphoff? En rad utmärkta förslag till nya funktioner har presenterats, men dessa har negligerats. Man vill inte tro att det rör sig om ointresse.

Det är inte för sent att ta tag i saken.

För att förstå dagsläget, liksom framtiden, måste man ha tillgång till det förflutna. Kunskap om universitetets historia kan man förvisso finna i litteraturen, men mest påtaglig är den fysiska miljön, tecknet för månghundraårigt vetenskapligt arbete. Det borde vara förbjudet att överge äldre fungerande byggnader för verksamheter som saknar denna förankring.

Hjördis Kristenson

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *