Forskning, Naturvetenskap

EU-regler hinder för afrikansk export av biodrivmedel

I ett nyligen genomfört projekt presenterar Sara Brogaard och David Harnesk vid LUCSUS, Lund University Centre for Sustainability Studies, sina slutsatser kring de europeiska hållbarhetskriterierna för biodrivmedel. De har bland annat studerat varifrån de svenska biodrivmedlen har sitt ursprung och hur ett utvecklingsland i Afrika påverkas av reglerna om de vill exportera till EU.

Sara Brogaard o David Harnesk

Sara Brogaard och David Harnesk har studerat hur europeiska hållbarhetskriterier för bio­drivmedel slår mot utvecklingsländer i Afrika som vill exportera till EU.

EU har satt upp mål för att medlemsländerna ska satsa på förnybar energi. Med förnybartdirektivet från 2009 kom också ett regelverk som är tänkt att säkerställa en hållbar produktion av biodrivmedel. Syftet med reglerna är att garantera både att utsläppen av växthusgaser minskar totalt sett, och att odlingarna inte hotar marker med hög biologisk mångfald eller hög förmåga att binda kol som skogar.

Samtidigt har ”land grabbing” blivit ett allt större bekymmer i utvecklingsländer på senare år – det vill säga markövertagande på orättvisa villkor i fattigare länder. Därför vill forskarna vid LUCSUS undersöka närmare hur reglerna tar tillvara intressena för människor i utvecklingsländer i de fall grödorna för biodrivmedel odlas där.

– Vi vill se om och hur den europeiska regleringen lagstiftningen påverkar länder i Afrika söder om Sahara. Därför har vi intervjuat företrädare för myndigheter, företag och ideella organisationer i Tanzania. Vi kan se att EU:s regelverk stödjer en utveckling som i vissa avseenden är bra, men en katastrof för andra, berättar Sara Brogaard.

David Harnesk undersöker i sitt doktorandarbete den politiska styrningen av biodrivmedel inom EU ur ett hållbarhetsperspektiv. Han pekar på de intressekonflikter som ökar när allt större mängder fossil energi behöver ersättas med biobränslen.

– Att enbart använda inhemska restprodukter från jord- och skogsbruk täcker inte efterfrågan på sikt, säger David Harnesk. Även med en övergång till elbilar i framtiden kommer tunga transporter och flyget att behöva biodrivmedel.

– Samtidigt är biodrivmedel en osäker marknad just nu och få vågar investera, fortsätter Sara Brogaard. De svenska företagen vill ha långsiktiga och tydliga regler, samtidigt som de är måna om att inte bidra till en upprepning av den globala matpriskrisen som vi hade 2007–2008.

Det som då hände var att både EU och USA odlade mycket grödor, exempelvis spannmål som gick till etanolframställning. Överskottslagren av mat var små och samtidigt drabbades också många länder av torka. I kombination med höga priser på olja ledde det till skenande matpriser.

När LUCSUS-forskarna i samarbete med Philip Peck från IIIEE nu har granskat EU:s regelverk för hållbar produktion av biodrivmedel, kommer de i sin rapport fram till att dessa regler inte tar hänsyn till de afrikanska småbrukarnas behov.

– Vi menar att hållbarhetskriterierna i lagstiftningen måste nyanseras så att de också tar hänsyn till grundläggande behov i Syd såsom markrättigheter och utvecklingen av den lokala ekonomin, säger Sara Brogaard. Hållbarhet inkluderar fler dimensioner än miljö. I dagsläget köps mark upp av aktörer utifrån som en investering för framtiden, men ofta utan att odlingar ännu har kommit igång. Det kan vara lika förödande för dem som bor på platsen.

Sara Brogaards och David Harnesks projekt har genomförts med stöd från Energimyndigheten och FORMAS

Text: Nina Nordh

Foto: Gunnar Menander

Se resten av artiklarna i temat

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *