Konstnärligt

Folk: – Improvisation utvecklar hjärnans rörelseförmåga

Ann-Krestin Vernersson har tagit rytmikpedagogiken vidare från barnens värld till gymnasiet, folkhögskolan och universitetet. Just nu är hon landets enda professor i ämnet – men hennes liv är så mycket mer än det.
– Jag stickar och målar och går nya kurser varje sommar. Senast har det blivit både clowneri och imitation.

Ann-Krestin Vernersson

Ann-Krestin Vernersson är professor i rytmikpedagogik. Foto: Gunnar Menander

Häromåret fick hon en bok av sina studenter på Musikhögskolan. Boken hade tomma sidor och studenterna uppmanade henne att själv skriva den. Hon gick till sin dåvarande prefekt och bad om ett råd.

– ”Du har ju redan hela materialet i form av alla dina erfarenheter – så bara skriv”, uppmanade han, berättar Ann-Krestin Vernersson.

Det tog henne ett drygt år att skriva boken ”Ett o-herrans år i rytmikens tjänst – att utveckla och forma en musikpedagogik”. Den ger läsaren en förståelse för vad ämnet handlar om och att ämnet präglas av den person som undervisar i det. Därför kan man också säga att boken har självbiografiska inslag.

Själv har Ann-Krestin Vernersson präglats av sin uppväxt i ett fattigt hem i Vislanda i Småland, tidiga pianolektioner och en kyrkokantorutbildning som hon blev klar med 1970. Rytmikpedagogutbildningen i Malmö har funnits i 53 år, och dit kom hon första gången 1972 som student. Därefter har hon jobbat i skolor, bland barn med funktionsnedsättningar, inom kultursektorn, på gymnasier och folkhögskolor. Hon återvände till Musikhögskolan som lärare 1976. Här träffade hon sin nu bortgångne man, jazzmusikern Jörgen Nilsson, och danskonstnärinnan och koreo-grafen Birgit Åkesson.

– Dessa två personer har betytt mycket för mig när det gäller begreppet form.

När Ann-Krestin Vernersson beskriver sitt ämne säger hon att det i slutändan handlar om problemlösning. Hon använder gärna lek som verktyg i undervisningen och låter sina studenter arbeta med improvisationer.

– Syftet med dessa är att utveckla hjärnans rörelseförmåga – det vill säga att vi tränas i att bli snabbtänkta och kunna ta snabba beslut med rikt innehåll.

Kursen ”kompositionsverkstad” är gränsöverskridande och avslutas med att studenterna åstadkommer många kompositioner med stora variationer. Den leder hon i samarbete med tonsättaren Stefan Klaverdal.

– Det kan vara allt från ”ljudkomposition i en hiss” till ”fyrstämmigt verk för en kör”.

Rytmikpedagogik är en inkluderande musikpedagogisk form, menar Ann-Krestin Vernersson, den passar för att undervisa många samtidigt.

– I sann demokratisk anda, säger hon, och är också glad över att kunna konstatera att rytmikpedagoger är efterfrågade på arbetsmarknaden eftersom de anses mångkunniga och flexibla som pedagoger.

Under Ann-Krestin Vernerssons ledning har ämnet har inte bara breddats till att vända sig mot fler åldersgrupper, utan även utvecklats musikaliskt. Bl.a. har hon satsat på mer slagverk. Själv utvecklar hon sig ständigt.

– Jag har alltid tecknat, men i somras tog jag fatt i bildskapandet på allvar.

Hennes centrala lägenhet i Malmö har nära nog förvandlats till en ateljé och hon visar sina stora målningar.

Riktigt vart hennes målande ska ta vägen vet hon inte. Kanske blir det ännu mer av det i framtiden. Men att hon skulle släppa Musikhögskolan verkar ganska osannolikt.

– Jag älskar att undervisa. Varje måndag har varit bättre än någon söndag, säger hon.

Maria Lindh

 

MER OM Ann-Krestin Vernersson

Är: Professor i rytmikpedagogik
Bor: Gustav Adolfs torg i Malmö
Familj: Två kungspudlar
Intressen: Stickar kläder, målar och lyssnar på musik
Gillar mest: Klassisk musik och jazz

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *