Forskning, Medicin

Forska på vårdcentralen!

– På sjukhusen har det ju alltid funnits forskning. Men nu när patienterna i stor utsträckning flyttat ut till primärvården måste även vårdcentralernas personal uppmuntras till att forska!
Det anser Jan Sundquist, professor i allmänmedicin i Malmö. Han leder enheten Centrum för primärvårdsforskning, CPF, som har just detta syfte.

Jan SundquistCPF startades 2008 och har sedan dess växt i rasande fart. Det omfattar nu ett 70-tal personer på hel- eller deltid, från professorer till doktorander, statistiker och laboratoriepersonal (se faktaruta).

Bakom tillkomsten av CPF ligger för universitetets del en utredning inom Medicinska fakulteten i början av 2000-talet. Den kom fram till att LU var starkt på medicinsk grundforskning och sjukhusanknuten forskning, men inte på primärvårdsanknuten forskning. Region Skåne, en viktig finansiär till CPF, fann också att den sortens forskning borde stärkas nu när vårdcentralernas ansvar ökat.

De seniora forskarna på CPF har varit duktiga på att dra in externa medel – professor Kristina Sundquist fick t.ex. i somras 16 miljoner kronor av amerikanska National Institutes of Health för att i samarbete med Stanford förska om hjärt-kärlsjukdomar i olika typer av bostadsområden. Andra, mer nyblivna forskare kan i stället få stöd direkt av CPF.

– Vi använder vårt anslag från Region Skåne bland annat till att ge vårdcentralernas personal utrymme att forska. Vi har särskilda möten för ”prova på-forskning” dit man kan komma med sina idéer. Tror vi på idéerna försöker vi se till att personen i fråga kan få en dag i veckan fri till forskning. Om projektet är bra kan detta leda till en doktorandtjänst, förklarar Jan Sundquist.

De större forskningsprojekten vid CPF täcker hela skalan från stora registerstudier ner till jämförelser av mindre grupper av patienter som behandlats med olika metoder. Ett exempel på den första typen av studie är en där CPF, Stanford och Virginia Commonwealth University ska samköra svenska register över dödlighet, sjuklighet, brottslighet, bostadsområden m.m. för att få mer kunskap om sambanden mellan missbruk, psykiatriska sjukdomar, arv och miljö.

Ett exempel på den andra sortens studie är studien av mindfulness (se också ”CPF i media”). Där blev patienter från 16 olika vårdcentraler, som sökt för depression och ångest, behandlade med antingen kognitiv beteendeterapi eller mindfulness. Patienterna följdes upp med både enkäter och provtagningar.

Ett annat exempel är projektet FIRST, som omfattar 25 offentliga och privata vårdcentraler i regionen. Det går ut på att hitta personer med förmaksflimmer och ge dem den anti-blodproppsbehandling de kan behöva. Det finns anledning att tro att många människor med förmaksflimmer – särskilt kvinnor och äldre över 80 år – idag inte får sådan medicinering, som skulle kunna förebygga många fall av stroke.

CPF är ensamt i sitt slag i Sverige och nästan också internationellt sett: det finns bara en liknande forskningsenhet på Harvard samt en som snart startar i Stanford. Det unika ligger i både CPF:s inriktning och dess omfattning.

– Vi är till exempel den enda allmänmedicinska institution i världen som har ett eget molekylärmedicinskt laboratorium. Det gör att vi kan undersöka hälso- och sjukdomsanknutna ämnen i blodet hos våra försöksdeltagare utan att behöva köa hos utomstående laboratorier. Vi har också en egen biobanksavdelning där vi förvarar proverna från våra studier, säger Jan Sundquist.

Primärvården har inte alltid arbetat i medvind de senaste åren. Många vårdcentraler har haft svårt att få tag på läkare, vilket lett till onda cirklar då arbetsbelastningen ökat på den anställda personalen.

– Jag tycker nog ändå att intresset för primärvårdens frågor ökat på senare år. Och ett större fokus på forskning är absolut ett sätt att höja intresset för yrket. Det blir ju mycket roligare att arbeta som allmänmedicinare om man har en chans att forska inom sin tjänst, samtidigt som forskningen höjer kvaliteten på vården och gynnar både patienterna och samhället som helhet.

Text: Ingela Björck

Foto: Gunnar Menander

Centrum för primärvårdsforskning

• Centrum för primärvårdsforskning, CPF, startade 2008. Verksamheten finansieras av Region Skåne och Lunds universitet.

• CPF omfattar idag fyra professorer i allmänmedicin, tre lektorer och fem forskningsledare. Tre professorer i resp. socialmedicin, folkhälsa och ekonomi ingår också i CPF. CPF har även ett 30-tal forskare och annan personal, samt ett 30-tal doktorander.

• År 2014 publicerade CPF:s forskare över 132 artiklar i vetenskapliga tidskrifter

• Nio skånska vårdcentraler är ”Allmänmedicinska kunskapscentra” knutna till CPF. Där finns särskilda koordinatorer som ska uppmuntra och stötta forskning inom primärvården.

Stort mediegenomslag för primärvårdsforskning

I takt med att arbetet vid Centrum för primärvårdsforskning tagit fart har också forskningsnyheterna börjat komma allt tätare. Här är några av de forskningsrön som uppmärksammats i media det gångna året:

Lägre cancerrisk utan mjölk. Risken att få cancer i lungor, bröst och äggstockar är lägre för personer med laktosintolerans. Deras familjemedlemmar hade däremot ingen minskad risk, vilket tyder på att riskminskningen har med kosten och inte med arvet att göra. Att mjölkkonsumtion ökar risken för cancer kan man dock inte säga utifrån denna studie, framhåller Jianguang Ji från CPF: den minskade cancerrisken skulle också kunna bero på att laktosintoleranta personer får i sig skyddande ämnen från växtbaserade drycker, eller har ett lägre och därmed nyttigare totalt kaloriintag.

Mindfulness-behandling ger bra effekter. Det visade Jan Sundquist i en studie som jämförde å ena sidan gruppbehandling med mindfulness, å andra sidan enskild kognitiv beteendeterapi. Alla patienter var personer som behandlades för depression och ångest inom primärvården. Gruppbehandling med utbildade mindfulness-instruktörer skulle därför kunna bli ett alternativ till individuell psykoterapi.

För tidig födsel ökar blodproppsrisken. Det är väl känt att barn födda före vecka 37 inte sällan får komplikationer i bl.a. hjärta och lungor. Bengt Zöller från CPF har nu visat att de också – jämfört med barn födda i normal tid – har en ökad risk för blodpropp i venerna även i tonåren och som unga vuxna. Den absoluta risken är dock liten, eftersom blodpropp är en ovanlig sjukdom bland yngre personer.

Arvets betydelse för cancer. Risken att få bröstcancer, prostatacancer och tarmcancer har mycket med ärftlighet att göra, visade Bengt Zöller i en annan studie. Han studerade svenskfödda adopterade personer och deras biologiska föräldrar respektive deras adoptivföräldrar. Om någon av de biologiska föräldrarna hade en av dessa tre cancersjukdomar ökade cancerrisken också för deras son eller dotter, medan risken däremot inte ökade om någon av adoptivförälderna hade cancer.

Läs även: Primärvårdsforskning ger bredare bild av patienterna 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *