Gästtyckare, Tvärvetenskap

Gästkrönikör Morten Kjaerum om mänskliga rättigheter och tvärvetenskap

I Lund lanseras snart en ny tvärvetenskaplig forskningsmiljö för mänskliga rättigheter.
– Tvärvetenskap och nytänkande behövs om arbetet för mänskliga rättigheter ska ha fortsatt samhällsrelevans, skriver Morten Kjaerum, föreståndare för Raoul Wallenberg institutet.

Morten KjaerumChefen för kinesiska utrikesdepartementets kontor för mänskliga rättigheter kom in i konferensrummet med ett stort leende. Det första hon sa till mig var hur mycket de två åren i Lund i mitten av 1990-talet hade betytt för henne.

Och hon är bara ett exempel på att masterprogrammet i internationella mänskliga rättigheter utan tvekan gjort en skillnad. Programmet, som i år fyller 25 år, erbjuds i samarbete mellan juridiska fakulteten och Raoul Wallenberg-institutet (RWI). Det har bidragit med kunskaper till blivande topptjänstemän, domare, diplomater, forskare och aktivister världen över och satt Lund på kartan när det gäller mänskliga rättigheter.

Under jubileumsåret har vi tagit ytterligare ett viktigt steg: forskare från samtliga fakulteter och från RWI träffades en dag tidigt i våras och inom loppet av tre timmar hade vi skapat en av Europas största tvärvetenskapliga människorättsmiljöer: Lund Human Rights Research Hub.

I december lanseras denna nya miljö med mer än 60 forskare – från medicin till historia. Här kan man hitta samarbetspartners och forskningsprojekt, annonsera seminarier, konferenser med mera.

Arbetet för mänskliga rättigheter har de senaste 25 åren varit en av de viktigaste drivkrafterna för global förändring. Det har i huvudsak utförts av jurister, som även framöver kommer att spela en viktig roll. Men för att mänskliga rättigheter fortsatt ska ha en stark samhällsrelevans, så måste vi bredda oss och säkra andra ingångar till forskningsområdet,från naturvetenskap och teknik till humanvetenskap. Lund Human Rights Research Hub är en unik möjlighet att bidra till en sådan utveckling.

Tvärvetenskapen och nytänkandet behövs för vinden blåser inte i samma positiva riktning som för 25 år sedan. Vi befinner oss i ett globalt paradigmskifte präglat av auktoritära strömningar, populism och nationalism sammanflätade med en växande misstro mot demokratiska strukturer. Hur kan vi förstå dessa förändringar? Hur kan vi förstå samhället i sin nya mångfald och globala komplexitet? Detta behöver utforskas brett om vi ska hitta svaren.

Utmaningarna är stora men  lyckligtvis har  nya aktörer anslutit sig i arbetet med att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Den privata sektorn tar i stigande grad sitt ansvar på allvar. Många företag arbetar fokuserat på att förstå sin roll på de platser där de genom sin närvaro påverkar samhället. Världen över skapas nu också särskilda människorättsstäder som vill ta sitt ansvar för att  de  som bor där ska  omfattas av mänskliga rättigheter. Hur skapar man en inkluderande stad? Hur ser vi till att ingen diskrimineras inom sjukvården? Lunds kommun har i höst beslutat att ta de första stegen mot att bli en sådan här människorättsstad.

En vän sa häromdagen: ”Lund är ju Europas Oxford när det gäller utbildning och forskning om mänskliga rättigheter”. Kanske är vi inte där ännu, men att ha ambitionen är inte dåligt. Och med ett masterprogram i världsklass, en ny stark tvärvetenskaplig miljö och en stad som drar åt samma håll – ja, då är ramarna och dagordningen för de kommande 25 åren på plats.

Morten Kjaerum, föreståndare och adjungerad professor,

Raoul Wallenberg Institutet.