Forskning, Gästtyckare

Gästtyckare: Ann-Katrin Bäcklund apropå Lund Revisited

Om forskningspolitiken i EU samordnas kan det bli ett kraftfullt vapen för innovationskraft, BNP-ökning och lösning av samhällsproblem, enligt The Lund Declaration 2015. Ann-Katrin Bäcklund, dekanus för Samhällsvetenskapliga fakulteten, skriver om deklarationen och om konferensen Lund Revisited där den antogs.

Ann-Katrin Bäcklund, dekanus för Samhällsvetenskapliga fakulteten

Ann-Katrin Bäcklund, dekanus för Samhällsvetenskapliga fakulteten

I december fanns i stort sett hela Europeiska unionens forskningspolitik representerad i Palaestra. Alla chefer i nationella forskningsråd, liksom ansvariga chefer och handläggare på forskningspolitiska organ i EU plus ett antal forskningsministrar deltog i konferensen Lund Revisited.  De församlade representerade många forskningsmiljarder. Vilket dock bara utgör en bråkdel av vad en liknande församling inom jordbrukspolitiken skulle ha representerat.

Varför i Lund och varför revisited? Ordförandeskapet i EU alternerar mellan länderna. Ordförandelandet förväntas inte bara förvalta processen utan också profilera några angelägna frågor. Om man lyckas med att anta ett dokument av avgörande betydelse kan platsen där det hände skrivas in i EU:s historia, likt Maastricht (avtalet), Lissabon (fördraget) eller Schengen (samarbetet). Under Sveriges ordförandeskap 2009 antogs en deklaration som på ett avgörande sätt påverkade EU:s forskningspolitik: The Lund Declaration.

Den verkliga politiken sker naturligtvis inte på konferensen utan före och efter, under åratal av förankrings- och implementeringsarbete. Regeringen och Vetenskapsrådet med dåvarande generaldirektören Pär Omling ville göra europeisk forskningspolitik till en profilerad fråga 2009. Deklarationens huvudbudskap, att forskningen skulle ta ansvar för att lösa vår tids utmaningar, var ett avgörande brott mot den ”rigida” tematiska forskningsfinansieringen. Under den fortsatta politiska processen – från Kommissionen, till EU-parlamentet och tillbaka igen – kom deklarationen att styra utformningen av det nya ramprogrammet, Horizon 2020, som organiserades i Grand Societal Challenges. Deklarationen markerade också ett ovillkorligt behov av grundforskning, vilket manifesteras i ERC-bidragen.

I december skulle deklarationen följas upp och resultatet, The Lund Declaration 2015, blev en intensifiering av den förra. Det svåröversatta begreppet alignment som tidigare hade en bakgrundsplacering blev nu centralt. Det kan med fri översättning tolkas som att rätta in sig i ledet, eller att vi tillsammans och i takt löser problem. Om forskningspolitiken i EU samordnar sina strategier, instrument, resurser och aktörer kan det bli ett kraftfullt vapen för innovationskraft, BNP-ökning och lösning av samhällsproblem. Deklarationens fyra huvudpunkter gör mycket tydligt att forskning ska vara instrumentet för innovationspolitik, utrikespolitik och för demokratisk sammanhållning i Europa och i världen.

Forskning är politik även om den enskilde forskaren sällan har det som ledstjärna i sitt arbete. Som geograf är det självklart att min disciplin alltid utgjort ett verktyg för politik och ekonomi. The Lund Declaration 2015 inrymmer oss alla. Politik är kamp om utrymme och samtidigt samexistens, den sker i många små steg, i många korridorer. Jag är sällan nöjd med den dominerande maktbalansen i korridorerna, men dynamiken är fascinerande.

Ann-Katrin Bäcklund

Dekanus för Samhällsvetenskapliga fakulteten