Gästtyckare, Samverkan

Gästtyckare: Charlotte Brogren om samverkan som påverkar positivt

Charlotte Brogren, generaldirektör för Vinnova tycker till om vikten av en ökad ömsesidig samverkan mellan universiteten och samhället i övrigt.

Charlotte Brogren GD Vinnova

Charlotte Brogren, generaldirektör Vinnova.

Den globala konkurrensen om forskningsinvesteringar ökar. Stora företag lägger en allt större andel av sina investeringar i forskning och utveckling i tillväxtländer som Kina och Indien. Flera länder i vår omvärld har också antagit ambitiösa innovationsstrategier, där en nära samverkan mellan statliga forskningsinstitutioner och näringslivet ingår som en självklar del.

Detta är något som vi i Sverige behöver förhålla oss till. Om vi inte kan erbjuda attraktiva innovationsmiljöer riskerar vi på sikt att förlora kunskapsintensiv verksamhet som är viktigt för landet. I en genomlysning av den svenska innovationspolitiken har OECD också betonat att Sverige behöver utveckla samarbeten mellan akademi, offentlig verksamhet och näringsliv.

Det pågår redan ett omfattande arbete på landets lärosäten för att utveckla den så kallade tredje uppgiften. Det är positivt, men mer återstår att göra.

VINNOVA har fått i uppdrag av regeringen att stödja lärosätenas samverkan med det omgivande samhället och att leda arbetet att ta fram metoder och kriterier för bedömning av kvaliteten i samverkan. Det är ett arbete som vi gör tillsammans med ledningarna för Sveriges universitet och högskolor och som vi nu befinner oss mitt uppe i.

Det är avgörande att vi lyckas, eftersom det finns stora behov i samhället utanför akademin att ta del av den kunskap som produceras vid universiteten, men också för att lärosätena ska kunna utvecklas och stärka sin attraktionskraft. Jag upplever att det finns ett stort engagemang hos landets högskolor och universitet för att hitta kriterier och metoder som är relevanta och som fungerar.

Det är här viktigt att understryka att samverkan inte handlar om en enkelriktad process, där akademin lämnar över forskningsresultat som företag sedan kommersialiserar. Processen är betydligt mer komplex och ömsesidig. De främsta effekterna för företagen handlar om att utveckla kompetens inom nya områden, genom rekrytering av personal med forskningsbakgrund inom relevanta områden och genom att få tillgång till forskarnas nätverk.

Akademin får å sin sida tillgång till intressanta problem och signaler om vilka frågor som är på väg att bli viktiga. Studier visar att samverkan, tvärtemot hur det ibland framställs, har en positiv inverkan på den vetenskapliga kvaliteten. Även grundforskningen behöver impulser från samhälls- och teknikutveckling. Ett ökat utbyte bidrar dessutom till att lärosätena blir mer internationellt attraktiva för studenter och forskare.

Universiteteten ska vara platser för alla möjliga slags varianter av forskning. De kan fungera som mötesplatser för kunskap från olika håll som kan kombineras på oförutsedda sätt. Både nyfikenhetsdriven och behovsmotiverad forskning behövs.

Utöver insatser för att stödja lärosätena i deras samverkan har VINNOVA också program som mer direkt kopplar ihop olika aktörer inom innovationssystemet. Den stora och långsiktiga satsning på strategiska innovationsområden som vi har inlett innebär en kraftsamling på områden som är viktiga för Sverige genom bransch- och kompetensöverskridande samverkan mellan näringsliv, akademisk forskning och offentlig sektor.

Charlotte Brogren

generaldirektör, VINNOVA

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *