Allmänt, Gästtyckare

Gästtyckare: Tronar vi på minnen från fornstora dar?

Professor Anders Karlsson vid förlaget Elsevier i Tokyo samt ansvarig för Svenska ambassadens vetenskaps- och innovationskontor, tycker till om Sveriges och Lunds universitets synlighet ute i världen.

Anders Karlsson

Anders Karlsson.

Besökare i Asien förvånas inte sällan över dynamiken. Alla har läst om utvecklingen, att se saker på plats blir ytterligare en väckarklocka. 1986 bestämde sig ståltillverkaren POSCO i Sydkoreanska Pohang att staden behövde ett universitet. Idag är Pohang University of Science and Technology, eller Postech, ett av Asiens ledande universitet. Universitetsrankingar och alla deras brister till trots, men de säger något, och Postech och varför inte Nanyang Technological University i Singapore, lett av svenske Bertil Andersson är bägge unga universitet som rankas högre än flera av våra anrika svenska universitet. Tronar vi på minnen från fornstora dar, eller?

Från 2005 till 2013 ökade andelen internationellt sampublicerade artiklar i världen från 17 procent till 23 procent. I Sverige var ökningen från 49 procent till 59 procent. Lunds universitet följer den svenska trenden och gick från 50 procent till 59 procent. Det är svårare att göra mer, men skulle mer fokusering ge ytterligare utväxling? Generellt är samarbeten bra; de leder till att ideer testas utifrån olika perspektiv, och som före detta aktiv forskare har jag tillit till att forskare efter bästa förmåga utnyttjar kontakter och infrastruktur. Ett internationellt nätverk stärker även varu-märket. För Kina, Japan och Sydkorea, för att nämna tre asiatiska länder, så är fortfarande ”bara” kring 15–25 procent av den vetenskapliga produktionen med internationella partners, men de strävar uppåt och söker partners.

Hur syns då Sverige och Lunds universitet i världen? Mitt intryck är blandat. När jag berättar att jag är från Sverige och skam att säga i detta forum nämner att jag arbetat vid KTH, så är den första associationen till Sverige den om Nobel-priset. I nästa steg nämns välkända företag, alltsom oftast IKEA. Ibland nämns universitet, Karolinska Institutet, Lund eller KTH, det sistnämnda för Lundensare kanske mer att tolka som en artighetsgest från värdens sida. Intressant nog så på svenska ambassadernas hemsidor så hittar man information kring ”Study in Sweden” och ”Work in Sweden”, men ganska lite kring ”Research in Sweden”.  Storbritannien, Schweiz och Nederländerna har, en som jag anser, mer övergripande och strategisk marknadsföring. I Sverige ligger ansvaret kring internationalisering på de enstaka universiteten, vilket i min mening ibland ger ett spretigt intryck.

Forskare har alltid ut-ifrån intresse etablerat samarbeten. Internationalisering ges dock mer och mer en strategisk roll från universitetens sida, och universiteten blickar utåt bortom studentrekrytering. För att ett svenskt toppuniversitet såsom Lunds  även skall ses som ett toppuniversitet bortom den värld som vildgåsen Akka lät Skånepågen Nils uppleva på gåskarlen Mårtens rygg, så gäller det att man först står på en solid lokal grund och i nästa steg engagerar omvärlden. Starka forskningsmiljöer lever ofta i närhet till starka innovationsmiljöer, och svenska universitet vinner mer på att marknadsföra sig som en del av ett väl fungerande innovationssystem. Japanska toppuniversitetet Osaka University, som för övrigt ser Lunds universitet som en intressant samarbetspartner, uttrycker detta väl i en av sina deviser, fritt översatt till ”lev lokalt, väx globalt”, eller varför inte ”lev och väx glokalt”!

Anders Karlsson

Vice President för Global Academic Relations på -Elsevier. 

 Arbetar i Tokyo sen sju år, och var under fem år tills november 2012 ansvarig för Svenska ambassadens vetenskaps och innovationskontor.”som ansvarig för Svenska ambassadens vetenskaps- och innovationskontor. 

Professor i kvantfotonik vid KTH.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *