Ekonomi, Gästtyckare

Gästtyckaren Alexander Paulsson om ”degrowth”

Degrowth, eller otillväxt på svenska, är ett nytt forskningstema på tvärvetenskapliga Pufendorfinstitutet. Alexander Paulsson, en av ­initiativtagarna, berättar om temat som vill undersöka hur samhället kan organiseras om tillväxt inte längre är ett överordnat mål.

Alexander Paulsson

Begreppet otillväxt utmanar etablerat tänkande kring välstånd!

Efter andra världskriget var alla rädda att världen skulle gå in i en långvarig lågkonjunktur, präglad av massarbetslöshet och låg tillväxt, precis som efter första världskriget. Men så blev det inte. Tvärtom innebar efterkrigstiden oöverträffad ekonomisk tillväxt i stora delar av världen.

Ekonomisk tillväxt blev normaltillståndet under dessa år, men samtidigt blandades mål och medel ihop. Istället för att betrakta ekonomisk tillväxt som ett medel för att nå välstånd, blev tillväxt ett mål i sig. Den politiska diskussionen om vad välstånd är eller borde vara, sköts samtidigt i bakgrunden.

Frågor som ”Vad innebär det att leva ett gott liv?” och ” Vad innebär det att erkänna andra människor och att respektera miljön?” försvann så klart inte helt från den offentliga debatten, men de etablerade politiska partierna gav inga svar – dem var det upp till den enskilde att finna.

Hur ser det ut idag? Ja, trots flera decennier av ekonomisk tillväxt och höjd levnadsstandard har inkomstklyftorna ökat snabbare än tillväxten. Ett litet antal personer äger allt mer av världens tillgångar. Ekonomisk tillväxt tenderar att gynna dem som redan äger mycket och har dessutom en negativ inverkan på miljön. Inget land har ännu lyckats frikoppla ekonomisk tillväxt från klimatpåverkan.

Få sätt har dock fungerat när det gäller att försöka hantera tillväxtens negativa påverkan på klimatet.

EU har försökt reglera utsläppen genom att sätta ett utsläppstak och låta utsläppsrättigheter köpas och säljas på marknaden. Effekterna har dock varit försumbara.

EU har också diskuterat höjda importtullar för produkter där tillverkningen medför en negativ klimatpåverkan, men det är oklart om det skulle gynna klimatet. Och de internationella klimatförhandlingarna, som så många hoppas på, strandar gång på gång. Länderna verkar över huvud taget ovilliga att förstå varandra.

Logiskt borde andra förslag till lösningar tas emot med öppna armar. Men kan det vara så att lösningen ligger i hur själva problemet definieras?

Istället för att se ekonomisk tillväxt som ett övergripande mål i samhället och en lösning på arbetslöshet och fattigdom, skulle vi kanske ifrågasätta antagandet att tillväxt alltid är önskvärt?

I Frankrike har begreppet décroissance lanserats för att peka på de problem ekonomisk tillväxt medför. I Tyskland, Storbritannien och i andra länder i Europa har tillväxt problematiserats och ofta används då den engelska benämningen: degrowth.

Otillväxt har etablerats som ett samlingsnamn för ett tvärvetenskapligt forskningsfält och för olika sociala rörelser som ifrågasätter att tillväxt skulle vara den enda vägen till välstånd. En vanlig missuppfattning är att otillväxt skulle vara lika med negativ ekonomisk tillväxt, eller innebära en återgång till förmoderna levnadsvillkor. I själva verket erbjuder otillväxt nya sätt att förstå och tänka kring välstånd. Otillväxt fungerar som en tankefigur, som tillåter oss att utforska olika vägar fram till ett mer miljömässigt och rättvist samhälle.

Alexander Paulsson, 

universitetslektor i företagsekonomi,

Ekonomihögskolan

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *