Forskning, Gästtyckare

Gästtyckaren: Bootcamp vässar ERC-ansökan

Svenska forskare tappar generellt när det gäller utdelning från ERC, Europeiska forskningsrådet. Lärosätena kan dock vända trenden på olika sätt, menar Gergana Angelova Hamberg,
nationell kontaktperson för ERC vid Vetenskapsrådet.

Gergana Angelova Hamberg

Gergana Angelova Hamberg.

Europeiska forskningsrådet ERC stödjer forskardriven spetsforskning i Europa inom alla vetenskapliga områden genom konkurrenskraftig finansiering till enskilda forskare. ERC:s totala budget inom EU:s program Horizon 2020 är drygt 13 miljarder euro.

ERC fördelar medel utifrån ett enda kriterium: vetenskaplig excellens. Alla bidrag är forskarstyrda, eller ”bottom-up”, och gör det möjligt för forskare att identifiera och närma sig nya idéer och forskningsproblem inom alla områden.

Sedan första utlysningen 2007 har 187 forskare i Sverige fått ERC-bidrag – sammanlagt 311 miljoner euro. Sverige kommer därmed på åttonde plats i Europa med en genomsnittlig beviljandegrad på cirka tio procent.

Flest svenska projekt har beviljats inom naturvetenskap and teknik. Av de framgångsrika svenska ansökningarna hittills inom sjunde ramprogrammet och Horizon 2020 tillhörde 46 procent naturvetenskap och teknik, följda av livsvetenskap (44 procent) och samhällsvetenskap och humaniora (10 procent). Karolinska Institutet (36), Lunds universitet (33) och Uppsala universitet (29) är de tre lärosäten i Sverige, som tilldelades flest ERC-bidrag (antalet bidrag inom parentes).

2015 har dock det svenska söktrycket sjunkit. Ett skäl kan vara att det visat sig svårare än väntat att ansöka om och få ERC-bidrag. Ett annat att forskare nu får delta endast i ett ERC-finansierat projekt åt gången och att de som inte går vidare till steg 2 i en utlysning inte får ansöka på nytt året efter.

Beviljandegraden i ERC-utlysningar är lägre för svenska forskare än för forskare från de andra topp tio-länderna. Det kan möjligen bero på brist på erfarenhet av att skriva ansökningar. Det otydliga karriärsystemet för yngre forskare gör det också svårt för svenska universitet att rekrytera och behålla unga och lovande forskare, vilket kan påverka utfallet.

Sverige har en lång historia av stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet, men det finns utrymme för förbättringar. Lärosäten kan öka sitt deltagande i ERC genom att aktivt identifiera framstående forskare i olika karriäråldrar och uppmuntra och stödja dem i att ansöka om ERC-bidrag. Här kan universitetens lokala arbetsgrupper spela en viktig roll.

Som nationell kontaktperson för Sverige informerar jag om ERC:s bidragsformer och ordnar träningsdagar. Vi förbereder våra sökande för intervjuprocessen i Bryssel men vi kan göra ännu mer, t.ex. hjälpa dem innan de har lämnat sin ansökan. Ett nytt pilotprojekt – ”Bootcamp” för dem som söker s.k. Consolidated Grants 2016 – är på gång tillsammans med Karolinska Institutet. Vi ska på ett ganska tidigt stadium hjälpa forskare att formulera sin forskningsplan och ansökan på ett generellt och mer konkurrenskraftigt sätt.

ERC ska inte bara betraktas som en forskningsfinansiär, utan kan också fungera som ett stöd för universitet och forskningsinstitutioner som vill utvärdera sin forskning i ett internationellt perspektiv och utveckla bättre strategier för att etablera sig som effektiva globala aktörer.

Gergana Angelova Hamberg,

ERC National Contact Point i Sverige, Vetenskapsrådet

Fotnot: Lunds universitet avviker från den negativa nationella ERC-trenden – se sid 20–21.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *