Debatt/opinion, Gästtyckare, Humaniora

Gästtyckaren om att kunskapen om islam behövs

Lunds universitet skär ner den enda längre utbildningen i islamologi som finns i Sverige. Kan inte universitetet se att kunskapsfält som islamologi behövs? skriver Jonas Otterbeck, professor i islamologi.

Jonas Otterbeck

Jonas Otterbeck.

Telefonen ringer. En glad och trevlig Stockholmsstudent ringer för att fråga om studier i islamologi. Hennes gävledialekt har en lätt brytning, i bakgrunden hörs ett jollrande barn. Hon vill läsa islamologi 31–90 högskolepoäng (hp) – dvs. andra och tredje terminen i grundutbildningen – hos oss i Lund. Hon har redan läst 90 hp i ett annat ämne och vill komplettera med lika mycket islamologi, men Stockholm erbjuder bara 30 hp, dvs. första terminen.

För första gången sedan jag började undervisa 1994 är jag tvungen att svara att min institution och mitt universitet till nästa vår troligen bara kommer erbjuda en 7,5 hp kurs islamologi, dvs. en kvarts termins heltidsstudier, även om det också finns en kurs som heter 31–60 hp islamologi fortsättningskurs. I denna ska de resterande 22,5 högskolepoängen läsas tillsammans med religionshistoria, religionsbeteendevetenskap och judaistik. De ska innehålla viss kunskap om islam, men kommer bara på pappret att kunna kallas islamologi, inte vara det i den verkliga utbildningen som vi erbjuder.

Hon låter besviken. Det finns nämligen ingen annan längre utbildning i islamologi i Sverige än den i Lund där vi har haft grund-, master- och doktorandutbildning. I över tjugo år har vi undervisat duktiga studenter som gått ut i arbetslivet och jobbar som journalister, lärare, tjänstemän i kommuner och landsting, ekonomer och annat. Vi har även framgångsrikt lett fjorton doktorander till disputation, varav fyra är professorer och de flesta arbetar som lärare eller forskare vid universitet och högskolor.

På grund av hur universitetet hanterar sin ekonomi har trycket på mindre utbildningar inte blivit högt – det har blivit ohållbart. Sammanslagning och nedläggning är tonläget för dagen, inte kreativ pedagogik och nyfiken forskning. Kan inte universitetet se att kunskapsfält som islamologi behövs? Och förstå att stödja småämnen istället för att krasst följa plånboken?

En gång i tiden, på 1980-talet, var regeringen visionär nog att se att Sverige i framtiden skulle behöva kunskapare som kan om islam. De hade rätt. Islam har gått från att vara en religion som tillhörde andra världar till att bli ett både nationellt och globalt viktigt fenomen för Sverige. Islam och muslimer påverkar hur svensk lag förstås, hur undervisningen i skolan ordnas, polisens och sjukvårdens arbete. Islam och muslimer används som slagträ inom europeisk och svensk politik, påverkar livet för nya migranter och hur unga svenskar från familjer som flyttat hit ordnar med sin framtid, sin sexualitet, sina värderingar. Jag tycker personligen detta mer än väl motiverar att stödja att det ska gå att läsa islamologikurser på 31–60 och 61–90 hp-nivå i en form som inte är så urvattnad att det egentligen är allmän religionshistoria, inte islamologi. Särskilt som vi är ensamma om detta i Sverige och särskilt som vi en gång har tagit ett intellektuellt och moraliskt ansvar för detta kunnande.

Tyvärr var det inte en glad och motiverad student som lade på luren, utan en som var tvungen att tänka om. För mig var det första gången som jag var tvungen att göra en student besviken på detta sätt. Tyvärr var det nog inte sista gången.

Jonas Otterbeck,

Professor i islamologi

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *