Gästtyckare

”Undervisning stärker forskningen”

Marie Wahlgren, professor i livsmedelsteknologi, LTH tycker till om anknytningen mellan forskning och undervisning.

Marie Wahlgren

Marie Wahlgren, professor i livsmedelsteknologi. Foto: Kennet Ruona.

Det talas ofta ganska ensidigt om att utbildningen bör vara anknuten till forskningen. Man -lyfter fram, som nu nyligen University Advisory Board, hur avgörande för utbildningskvaliteten det är att de bästa forskarna också undervisar. Och naturligtvis är det viktigt att studenterna vid ett framgångsrikt universitet möter ledande professorer i undervisningen. Jag är också stolt över den tradition vi har på LTH att det är självklart också för professorer att undervisa. Så möter exempelvis LTHs bioteknikstudenter inte mindre än fyra kursansvariga professorer redan första året.

Men det borde inte handla bara om undervisningens anknytning till forskningen. Vi borde oftare diskutera forskningens anknytning till utbildningen.

Det är inte nödvändigtvis så att man blir en bra forskare av att undervisa – men det hjälper! Studenterna utmanar en ständigt att förklara sitt ämne på nya sätt. Att undervisa tvingar en att skaffa sig en helt annan bredd inom ämnet än vad själva forskningen gör. Det leder ofta till nya vinklar och perspektiv som i sin tur befruktar forskningen. Jag är exempelvis inte säker på att jag själv skulle haft forskningssamarbeten inom tablettformulering om inte en så stor del av min undervisning legat inom just det området.

För flera forskare är annars en viktig drivkraft för att undervisa, detta att det ger möjlighet att intressera de bästa studenterna för ämnet och att rekrytera examensarbetare och doktorander. Men undervisningen är också det kanske viktigaste sättet att sprida ny kunskap brett ut i samhället. Studenterna är på många sätt universitetets starkaste röst och forskningen måste ha tillgång till denna röst. Ett universitet med så stark forskningsprofil som Lunds behöver därför säkra forskningens anknytning till grundutbildningen. Detta blir svårt om det i debatten inte finns en insikt om att det är ett privilegium att undervisa, inte en börda.

Det största privilegiet med att vara lärare är att man får vara en liten men dock del av sina studenters resa mot ett professionellt liv.  En av de saker som berörde mig mest när jag själv blev professor var när min mamma berättade för mig hur min gamla mellanstadielärare reagerade när hon fick höra om min utmärkelse. Hon log med stor tillfredställelse och sa: ”Jag har en liten del i detta”.

Och javisst – så är det! Både hon och många andra fantastiska lärare under min skoltid har faktiskt haft en liten del i mitt val av bana och i min framgång. Jag kände också igen mig i hennes glädje över att det gått bra för en gammal elev.

Som lärare vet vi att det framför allt är studenterna själva som åstadkommer sina framgångar men djupt i våra hjärtan hoppas vi förstås att vi också har betytt något lite. Få saker är så tillfredställande som när man inser att ens studenter faktiskt förstått ett koncept som tidigare varit svårt för dem, eller när man ser att de av någon anledning fått ny tilltro till sig själva. Undervisningen är universitets första uppgift av ett skäl: det är genom undervisningen som vi påverkar framtiden allra mest, eftersom våra studenter är framtiden.

Marie Wahlgren

Professor i livsmedelsteknologi, LTH

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *