Medicin, Priser/utmärkelser

Fernströmpriset i Lund till hjärtforskare

Vilka genvarianter ökar risken för hjärtinfakt, och på vilket sätt? Kan man sålla fram personer med hög risk så att de får en förebyggande behandling? Och finns det mer att göra, genom speciella koständringar eller nya läkemedel, för dem som bär på riskgenerna?
Det är huvudfrågorna i den forskning som bedrivs av professor Olle Melander. För denna får han nu Fernströmstiftelsen pris för yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid Lunds universitet, med en prissumma på 100.000 kronor.

Olle Melander, Docent/forskargruppschef Hypertoni och hjärt-kärl sjukdomOlle Melander har de senaste åren ofta förekommit i spalterna i både vanliga media och ansedda vetenskapliga tidskrifter. År 2009 hade han tillsammans med andra forskare kartlagt nio gener som bidrar till tidig hjärtinfarkt. Samma år beskrev han nyttan av nya biologiska markörer för hjärtinfarkt. Bland dem var ett hormon kallat adrenomedullin, som fanns i förhöjda värden hos blivande infarktpatienter redan 10-12 år före infarkten.

2010 beskrev Olle Melander i Nature den molekylära mekanism som gör att en variant av den s.k. SORT1-genen leder till blodfettsrubbningar och hjärtinfarkt. Den tredjedel av befolkningen som har dubbla anlag av riskvarianten har en 40-procentigt ökad risk för hjärtinfarkt jämfört med dem som inte har denna riskvariant.

Fyndet av SORT1-genen ledde i sin tur vidare till en studie publicerad i tidskriften JAMA förra året, som visade att neurotensin –ett av kroppens mättnadshormon – ökar risken för bl.a. hjärt-kärlsjukdomar.

– Det har varit en mycket spännande forskningslinje. Vi har kunnat arbeta oss hela vägen från generna till det protein de ger upphov till och dess effekter. Riskvarianten av SORT1-proteinet fungerar nämligen på två sätt. Dels ökar den halten av dåligt kolesterol i blodet, dels kan vi se att mättnadshormonet neurotensin binder in till SORT1-proteinet vilket verkar öka risken för hjärtinfarkt ytterligare, säger Olle Melander.

Han tror att neurotensinspåret skulle kunna förklara varför överviktiga personer som lyckats gå ner har kvar en ökad risk för hjärtinfarkt. Skälet skulle kunna vara att det inte är fettet som är den egentliga boven, utan neurotensinet som påverkar blodkärlen hos de förut överviktiga personerna.

Idag känner man till hela 50 gener som är kopplade till uppkomsten av hjärtinfarkt. Frågan är när det blir meningsfullt för var och en att låta analysera sin genuppsättning och få reda på sina eventuella risker? Olle Melander tror att det kan bli ganska snart:
– De 50 generna påverkar oss ungefär lika mycket som en eller två traditionella riskfaktorer som t.ex. kolesterol och högt blodtryck. Och vi kan visserligen inte förändra riskgenerna, men vi kan ju se påverka deras effekter med både läkemedel och livsstilsförändringar, säger han.

Den ökade kunskapen om gener och biomarkörer kommer också att leda till en bättre behandling av hjärt-kärlsjukdomar, hoppas forskaren. De riskfaktorer som vården utgår från idag – blodtryck, kolesterol, ålder, kön, diabetes och rökning – är alltför trubbiga verktyg.

– Om man tar in den genetiska bakgrunden, så kan man se att vi idag ger en del personer livslång behandling med till exempel blodtrycksmedicin trots att de i själva verket har mycket låg risk för hjärtinfarkt. Samtidigt missar vi också en stor andel av de verkliga högriskpersonerna. Här har vi en studie igång som verkar ge mycket intressanta resultat.

Olle Melanders forskargrupp undersöker inte bara de faktorer som ökar risken för hjärtinfarkt, utan också vad som kan göras för att minska risken. Här arbetar man både med genetiska beräkningar och med möss och människor. Man tittar bl.a. på möss som fått neurotensinsänkande medel och försökspersoner som i samma syfte fått minska sitt fettintag under en tid, för att se om risken för hjärtinfarkt påverkas.

Text: Ingela Björck

Foto: Mikael Risedal

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *