Forskning, Naturvetenskap

Geologer om tiden då livet kröp upp på land

Hur såg kopplingen ut mellan klimat och livets utveckling för flera hundra miljoner år sedan? Och vilka blev effekterna när livet bokstavligen kröp upp på land? Världens ledande forskare kring dessa ämnen samlas nu på en konferens arrangerad av Geologiska institutionen i Lund.

Mikael Calner är en arrangörerna bakom geologikonferensen.

Ett internationellt projekt kallat IGCP 591 försöker ta ett samlat grepp om tillvaron på jordklotet för svindlande länge sedan, både vad gäller arternas utveckling och klimatet. Det handlar om ett tidsspann på cirka 140 miljoner år som forskarna studerar – perioderna ordovicium, silur och devon – från den tid för cirka 490 miljoner år sedan då livets mångfald spred sig i en lång rad nya arter i havet fram till den tid då de första varelserna tog sig upp på land för cirka 360 miljoner år sedan.

– Under de här perioderna inträffade dessutom två massutdöenden och flera mindre men globala ekologiska kriser, säger Mikael Calner, professor och prefekt vid Geologiska institutionen och huvudansvarig för den vetenskapliga konferensen i Lund.

Cirka 180 forskare från 22 länder deltar i konferensen, som förutom 100 föredrag och 70 posters även innehåller flera dagars exkursioner i Skåne, Västergötland och Norge. Forskarna är huvudsakligen intresserade av att studera kopplingarna mellan klimat, havsnivåförändringar och biologisk mångfald. Den så kallade kolcykeln är en viktig faktor i sammanhanget, det vill säga hur kol lagras i mark och växter samt frigörs i atmosfären och haven.

– Ett hett ämne att diskutera för forskarna är kolcykelsvängningar. Det sker ganska dramatiska förändringar i kolbudgeten under de här tidsperioderna, säger Mikael Calner.

Han konstaterar att när livet kröp upp på land och koloniserade den orörda marken skapades en helt ny kolbalans, alltså den mängd kol som lagras in i förhållande till vad som släpps ut. Under de aktuella tidsperioderna var koldioxidnivån ungefär 20 gånger högre än i dagsläget. Dessutom inträffade omfattande temperatursvängningar under relativt korta tidsperspektiv, förklarar Mikael Calner. Växthuseffekt, och därmed rimligen även oceanförsurning, är fenomen som inträffade även förr, inte bara i modern tid.

– Men det som hände då var naturliga variationer. Det bekymmersamma idag är ju att vi människor kan göra så stor skada på så kort tid, säger Mikael Calner och konstaterar att en tydlig lärdom från de gångna årmiljonerna är att stora svängningar i kolcykeln inte är nyttiga för livet på jordklotet.

Mikael Calner arrangerar den pågående konferensen tillsammans med kollegorna Oliver Lehnert och Per Ahlberg.

– Men utan hjälpen från våra doktorander och studenter hade vi inte kunnat genomföra konferensen, betonar han.

Text och foto: Lena Björk Blixt

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *