Forskning, Humaniora

Hallå Mari Bacquin och Robert Zola Christensen om danskan…

Är danska idag ett grannspråk eller ett främmande språk – frågar LUM språkforskare som lagt fram en rapport om hur svenska och danska ungdomar förstår varandra.

Robert ZolaChristensen, Mari Bacquin

Robert ZolaChristensen och Mari Bacquin är språkforskare med en nyligen framlagd rapport. Foto: Peter Mulvany

Är danska idag ett grannspråk eller ett främmande språk?

RZC: Ett främmande språk, om man ser verkligheten som den är och inte som man kanske vill att den ska vara! Vår undersökning av gymnasieungdomar visar att 42 procent av de danska tonåringarna tyckte att svenska var svårt eller mycket svårt, och hela 92 procent av de svenska tonåringarna tyckte detsamma om danska. När man alltså i praktiken knappast förstår varandra längre är det inte rätt att tala om grannspråk.

MB: Och språksvårigheterna gäller inte bara ungdomar. Vi har fått stor respons från människor av alla åldrar som tycker det är skönt att svenskars problem med danskan äntligen erkänns. Det var till och med några universitetskollegor som berättade att de suttit på symposier i Köpenhamn i flera dagar och knappt förstått hälften av vad som sagts…

Har ni fått några andra reaktioner?

RZC: Somliga har sagt att vi är för negativa och inte bör ge upp tanken på danskan som ett grannspråk. Men det är ju inte vår uppgift som forskare att driva någon sorts nordisk enhetstanke.

MB: Det kunde också vara mer positivt att se danskan inte som ett grannspråk som man borde förstå, även om man ofta inte gör det, utan som ett främmande språk som är lätt att lära sig. Det skulle kunna ge en nystart i diskussionen.

Vad är det som orsakat den försämrade förståelsen?

MB: Att vi inte längre har bara några få TV-kanaler, att vi har en stor andel männi-skor med annan språkbakgrund i befolkningen, och att engelskan har blivit ett högstatusspråk som alla vill lära sig. Dessutom har danskan förändrats.

RZC: Ja, ända sedan medeltiden har danskan vokaliserats, som det heter. Det innebär att konsonanterna försvagas så att stavelserna gradvis smälter samman. Medan det är lätt att höra skillnad på de svenska orden ”kakor”, ”kärra” och ”kära”, så låter alla tre orden likadana på danska: ”käääeeee…”

Är det inte opraktiskt för ett språk att bli allt mindre tydligt?

MB: Nej, alla språk strävar efter att det i talspråket ska gå att få fram så mycket som möjligt så snabbt och lätt som möjligt. På den tid det tar för en svensk att säga tre ord kan en dansk numera säga fyra ord!

Vad händer nu?

MB: Om du menar i form av åtgärder, så är det något för politiker, skola och organisationer att ta ställning till. Vi har beskrivit den verklighet som man i så fall bör ha som utgångspunkt.

RZC: Om du menar forskningsmässigt, så arbetar vi vidare inom Centre for Scandinavian Studies. Det är ett nätverk baserat i Lund och Köpenhamn, som är inriktat på att studera nordiska språk och nordisk kultur i ett vidare, globalt perspektiv. Det vi närmast ska ta oss an är den litterära kanon i Skandinavien.

Ingela Björck 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *