Forskning, Naturvetenskap

Historiska alster avslöjar banbrytande forskning

Gamla forskningsstudier visar att Lundaastronomer var före sin tid både vad gäller upptäckten av mörk materia i rymden och sökandet efter exoplaneter. Nu görs de banbrytande publikationerna från Lund tillgängliga via NASA:s databas.

Knut Lundmark

Knut Lundmark (t.v.) och assistent Martin Johnson 1954.

Redan 1930 publicerade Lundaprofessorn Knut Lundmark en vetenskaplig artikel om förekomsten av mörk materia i universum, ett forskningsområde som idag är mycket uppmärksammat. Lundmark hade mätt ljuset från galaxerna och konstaterade att det måste finnas något slags mörk materia som inte syns. Tre år senare publicerade en schweizisk astronom, Fritz Zwicky, sitt arbete kring mörk materia och är den forskare som för eftervärlden anses ha varit först ut inom detta ämne.

– Förklaringen är nog att när forskningsområdet blev högaktuellt under senare årtionden var Lundmarks tidiga artiklar inte allmänt tillgängliga, varför studien inte fick så stort genomslag, säger astronomiprofessor Dainis Dravins.

Ett annat exempel på framstående lunda-forskning som inte tidigare uppmärksammats internationellt är en studie av astronomen Erik Holmberg om sökandet efter exoplaneter, det vill säga planeter utanför vårt eget solsystem. Holmberg ansåg sig ha hittat en planet kring stjärnan Proxima Centauri, fast han lyckades inte belägga detta eftersom man inte hade tillräckligt avancerad teknik på den tiden. Men han visste hur han skulle leta, efter små svängningar i stjärnans rörelse, och han publicerade sitt försök till upptäckt 1938, långt tidigare än andra forskares motsvarande studier i ämnet.

De senaste tjugo åren har jakten på exoplaneter tagit rejäl fart, och flera tusen fynd har gjorts. Tidigare i år avslöjades resultatet av ny forskning kring just stjärnan Proxima Centauri, som Holmberg var så intresserad av. Mycket riktigt har det nu visat sig att stjärnan har en jordlik planet.

Holmbergs och Lundmarks intressanta studier kommer nu att få ökad spridning tack vare en insats från professor Dainis Dravins och bibliotekarie Eva Jurlander vid Institutionen för astronomi och teoretisk fysik. De har valt ut och skickat flera hundra av institutionens äldre publikationer till NASA:s databas ADS, Astrophysics Data System. Publikationerna sträcker sig från år 1890 till 1960. Artiklarna är nu inlagda och sökbara i databasen.

– Är man inte med i de databaser som används så finns man inte, säger Dainis Dravins.

Han konstaterar att det är viktigt att bevara äldre studier eftersom astronomiska observationer från förr aldrig kan upprepas. Där finns en tidsbundenhet som skiljer astronomiska data från exempelvis data man får fram vid ett kemiexperiment. Dessutom hoppas Dainis Dravins att exponeringen i NASA:s databas bidrar till att uppmärksamma kvaliteten på den astronomiforskning som bedrivits och bedrivs i Lund.

– Det är ju också ett sätt att bidra till att stärka bilden av Lunds universitet, säger han.

Lena Björk Blixt