Forskning, Samverkan

Horizon 2020: – Ingen anledning till panik

– Vi ska inte gripas av panik. Grundforskningen är vår styrka och det vore rent ut sagt stolligt att drastiskt lägga om kurs. Däremot ska vi jobba vidare med samverkan och inse att det är inom de breda samhällsinriktade projekten som mycket forskningsmedel kommer att finnas framöver, säger Klas Malmqvist. Han är professor i kärnfysik och chef för universitetets Forskningsservice, som bland annat hjälper forskare att söka anslag och hitta i EU-djungeln.

Klas Malmqvist

Klas Malmqvistt är chef för Forsknings­service.

I dagarna har de första utlysningarna kommit inom Horizon 2020 – EUs forsknings- och innovationsprogram för 2014–2020. Det är en jättesatsning på dryga 70 miljarder euro, eller 650 miljarder svenska kronor, som ersätter de tidigare ramprogrammen.

En stor del kommer fortfarande att gå till ren akademisk forskning, och Lunds universitets forskare har hittills varit lyckosamma med att dra in den typen av EU-medel.

Ändå signalerar Horizon 2020 en förändring i och med att EU denna gång plussat på med ytterligare drygt 20 miljarder euro, som ska stimulera till samarbete med industrin och övriga samhället.

Bred industrisamverkan och nytta är nyckelord. Ämnesmässigt är det fortfarande starkt fokus på teknik, men man öppnar upp ytterligare för samhällsvetenskap och humaniora. Det finns en växande insikt om att teknik inte är lösningen på alla problem, utan det krävs också kunskap om människor, politik och kultur.

Det är dock inte akademiska ämnen som avgör inriktningen på de projekt som kan komma ifråga för anslag. Forskarna ska vara med och formulera uppdragen men de ska präglas av vad brukarna – samhället och förtagen – vill och behöver. Och det som avgör om man får anslag är relevans och ”impact”, dvs. hur man i varje projekt konkret tänker bidra till att lösa angelägna samhällsproblem som exempelvis klimatfrågan, energiförsörjningen, ungdomsarbetslösheten och den ekonomiska stagnationen i Europa.

Just nu bedrivs mycket spetsforskning vid Lunds universitet med svenska strategiska forskningspengar och Linnéstöd. Även från EU har Lunds universitet relativt stora anslag till ren grundforskning. Men när det gäller att dra in innovationsanslag till tillämpad industri-nära forskning, som ger kommersiell utdelning och genomslag i samhället på annat sätt, så är fullbreddsuniversitet generellt inte lika framgångsrika och Lund är inget undantag.

Klas Malmqvist, chef för universitetets Forskningsservice, är ändå inte allvarligt oroad.

– Så länge vi har de stora nationella forskningsanslagen är det inga bekymmer. Men visst, när dessa medel tar slut efter tio år kan det bli problem. Detsamma gäller om EUs anslag allt mer styrs över mot innovation. Vi ska inte ändra vår grundforskningsprofil, men om förutsättningarna att få anslag ändras måste vi förstås spela med – annars går vi ner.

Det handlar om att lära sig söka de nya pengarna, fortsätter Klas Malmqvist. Detta kräver en mer strategisk syn på det man gör som forskare.

– Vi är väldigt duktiga på att beskriva forskningen som sådan, men inte vilken betydelse den har för samhället. Nu måste vi från scratch väva in hur forskningsresultaten ska nyttiggöras. Det förutsätter ett annat tänkande och att man förstår att det är angeläget.

Största utmaningen för att kunna ingå i de stora innovationsprojekten är kanske att hitta samarbetspartners. EU kräver att det finns partners som garanterar att resultaten kommer till nytta och gör en verklig skillnad, förklarar Anneli Wiklander och Magnus Edblad på Forskningsservice. De och deras kolleger ser sig som en blandning av hjälpare och guider och bistår med projektledningsbitarna och hjälper forskarna att formulera sig på ”EU-vis”.

– Det är ganska lätt för fullskaliga universitet som Lunds att sätta ihop tvärvetenskapliga projekt. Men det räcker inte, utan det krävs att man letar partners utanför universitetet, utanför Sverige, utanför forskarkretsar: företag, myndigheter, intresseorganisationer, slutanvändare med flera, säger Anneli Wiklander.

Ekonomer som vill forska på hälsoekonomi kan exempelvis inte nöja sig med att slå sig ihop med medicinare. I varje projekt måste finnas samhällspartners med egna nätverk som man kan dela och samverka brett med. Och alltså inte bara i Skåne och Sverige utan i hela Europa.

För specialiserade forskare kan detta upplevas som inte bara svårt och ovant utan kanske också avskräckande. Hur ska man få tid att forska om man ska lobba och nätverka hela tiden? Hur meningsfulla är de här jätteprojekten? Och det som forskaren tycker är angeläget, bedömer kanske inte EU som relevant.

Så kan det vara, men man ska inte låta sig skrämmas av vare sig EU-retoriken eller EU-byråkratin, kommenterar Anneli Wiklander och Magnus Edblad. Horizon 2020 blir kanske inte så mycket annorlunda än de tidigare ramprogrammen. Den ekonomiska satsningen utgör dessutom bara en bråkdel av vad de olika EU-nationerna var för sig investerar i forskning, och fortfarande finns alltså ganska mycket pengar till ren grundforskning också inom Horizon 2020.

– Men det finns mer än pengar att hämta i de stora EU-projekten. Här har man chansen till både intellektuell korsbefruktning och att påverka samhällsutvecklingen. Vill man göra en skillnad här och nu, får man vara beredd att röra sig över en större geografisk yta, och samarbeta med andra, olika en själv, sammanfattar Magnus Edblad.

– Det går ganska långsamt för en stor akademisk organisation att förändras – i flera avseenden är universitetet fortfarande lite av ett elfenbenstorn, konstaterar Klas Malmqvist. Men han tycker alltså ändå att forskarna kan ta det ganska lugnt.

– Vi är duktiga och står oss bra i den internationella konkurrensen. Men för att hantera framtiden handlar det så klart om att förstå hur finansieringen och förutsättningarna håller på att ändras. Vi kommer att lyckas med det genom att prata om det, visa på goda exempel. Jag är inte så bekymrad över utvecklingen som många andra, säger Klas Malmqvist.

Britta Collberg

 

Detta är Horizon 2020
Vad: EUs nya forsknings- och innovationssatsning de kommande sju åren. Stor bredd med allt från individuella projekt till samarbetsprojekt, allt från grundforskning till tillämpad forskning och marknadsnära aktiviteter.
Hur mycket: Drygt 70 miljarder euro – dvs. närmare en tredjedel mer än tidigare ramprogram.
Syfte: Stärka EU:s globala ställning inom forskning, återindustrialisera Europa, anta stora framtidsutmaningar – fattigdom, klimathot, ungdomsarbetslöshet etc.
Nyckelord: Impact – dvs. nytta, relevans och genomslag i verkliga innovationer och samhällsförändringar.
Hur: Breda samarbeten mellan forskning, industri och andra samhälls­aktörer – över nations- och ämnesgränser men också genom att stärka europeisk spetsforskning.

 

Ny sektion ska stödja forskning och innovation
Den 1 januari 2014 bildas en ny sektion inom Lunds universitets gemensamma förvaltning med enheterna LU Innovation System, LU Open, Forskningsservice, Etikprövningsnämndens kansli, Donatorrelationer samt Regional samverkan. Syftet är att öka stödet till forskare som söker anslag till både forskning och innovationsprojekt i den allt hårdare konkurrensen. Chef för den nya sektionen blir Klas Malmqvist, idag chef för Forskningsservice.

Läs även:

– Om inte vi samarbetar gör någon annan det

Lund hoppas på en livsmedels-KIC

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *