Forskning, Samverkan

Horizon 2020: – Om inte vi samarbetar gör någon annan det

– Det är en ny värld och vi spelar på en global marknad, där vi konkurrerar om finansiering. Forskarna vill inte sälja sig för tillfälliga nycker. Men den tuffa sanningen är att om inte Lunds universitet vill samarbeta med industrin, så vill någon annan det, säger Lunds universitets ”innovationsmäklare” Bengt Streijffert och Gunilla Jönson.

Gunilla Jonson

Gunilla Jönson är seniorprofessor i förpackningslogistik och f.d. rektor för LTH.

Visst finns andra forskningsfinansiärer än EU och Vinnova, men kraven på samhällsnytta ökar. Och de som menar att anslagen för samarbete med industrin och samhället inte är något för akademiska forskare – de lever världsfrånvänt, med risk att snart inte ha några forskningsresurser, menar Gunilla Jönson och Bengt Streijffert.

Forskningen har svällt kopiöst på senare år, staten har skjutit till stora pengar men framöver ökar kanske inte anslagen i samma takt. Ska verksamheten fortsätta växa och hänga med internationellt, så krävs samarbete med industrin. Forskarna måste förstå industrins behov men också tvärtom, industrin måste förstå forskarna, fortsätter de.

Gunilla Jönson är seniorprofessor i förpackningslogistik och f.d. rektor för LTH. Bengt Streijffert är seniorrådgivare åt rektor Per Eriksson och var under tio år föreståndare för Öresundsuniversitetet.

Deras uppdrag är att engagera forskare i Lund i de stora nationella och- -europeiska innovationssamarbeten som kommer att dra igång de närmaste åren; Lunds universitet ska bli ett universitet i världsklass – också när det gäller innovation.

Gunilla Jönson koncentrerar sig på att knyta ihop lundaforskare med företag och forskarkolleger i Sverige – inom ramen för SIO, Vinnovas nya strategiska innovationsområden. Bengt Streijffert sitter i styrgruppen för det som man hoppas och tror ska bli Lunds universitets första KIC – en Knowledge Innovation Community med inriktning på livsmedel (se faktaruta).

– Vi ligger långt framme i planeringen för Foodbest som detta KIC-projekt kallas. Vi har vad jag vet inga konkurrenter. Så om allt går som förväntat får vi en flygande start 2016 då pengarna kommer, säger Bengt Streijffert.

Det är viktigt att förstå det dubbla syftet med de innovationsmiljarder som de närmaste åren delas ut av EU, Vinnova och andra, menar både han och Gunilla Jönson.

Bengt ­Streijffert

Bengt Streijffert är seniorrådgivare åt rektor Per Eriksson och var under tio år föreståndare för Öresundsuniversitetet.

– Det handlar om att ta sig an stora globala utmaningar som exempelvis klimat-hotet och energiförsörjningen. Men lika viktigt är att starta återindustrialiseringen av Europa och se till att kontinenten återfår något av den konkurrenskraft den förlorat, förklarar Bengt Streijffert.

Båda menar att Lunds universitet har ett problem att hitta sin roll i innovationssystemet och därmed att få del av innovationspengarna – hos Vinnova liksom inom Horizon 2020.

– Det är en fantastisk fördel att vara ett fullskaligt universitet, men vi är inte utrustade med en organisation som gör att vi kan reagera snabbt på den här typen av utlysningar, och vi är inte – som de mer nischade högskolorna – förberedda att arbeta utifrån företagens behov, säger Gunilla Jönson.

Lunds universitet har tidigare inte fått särskilt mycket medel från statliga Vinnova, som ju fördelar anslag till industrinära projekt. Lunds utpräglade grundforskningsprofil är också bakgrunden till att universitetet inte lämnat in någon egen ansökan om att leda ett SIO i den första anslagsutlysningen som det var deadline för i november.

– Däremot kommer flera av våra forskare i kraft av sin spetskunskap att sitta med i kärnan av ett antal SIO-ansökningar som andra parter ansöker om. Det är inte nödvändigt att finnas i ledningen för en SIO men det är viktigt att vara med i den innersta krets där problemen formuleras och det kommer våra forskare att vara, säger Gunilla Jönson.

Besked om vilka SIO:s som får dra igång kommer i april 2014.

Ett SIO ska vara industristyrt, med tydligt innovationsperspektiv och visa hur det gör Sverige rikare.

– Syftet är att svenska forskare och företag ska få träna på att samarbeta så de kvalificerar sig för ännu större projekt inom EU. Om man varit med i ett SIO som gått bra, och arbetat gränsöverskridande, går det lättare att ta nästa steg och göra samma sak på europeisk nivå.

Gunilla Jönson säger att hon har respekt för att alla forskare inte vill jobba så här tillämpat, men anser att fler inom de stora universiteten måste lära sig samarbeta med olika parter i omvärlden.

– Vi ska vara glada för forskningspengar från Vetenskapsrådet, Formas etc. men måste möta kraven på implementering av kunskap i samhället. Det går inte att isolera sig.

Bengt Streijffert har samma åsikt. Det finns plats för både fri grundforskning och för tillämpad forskning i innovationsprojekt, för både klassisk akademisk utbildning och mer nischad utbildning som svarar mot industrins behov, menar han.

– Det handlar inte om att välja bort ”silosarna”, vi behöver spets i forskningen. Men för att lösa komplexa problem och stärka Europa måste vi samarbeta, dela kunskap och ta intryck av vad som behövs och är relevant. Det ena utesluter inte det andra – vi kan, som universitetets valspråk säger, vara beredda till bådadera.

Britta Collberg

 

Detta är en KIC

KIC står för Knowledge Innovation Community och är en särskild satsning inom Horizon 2020 och är en av EUs största satsningar någonsin. Varje KIC får 1,5 miljarder per år under tio år från EU. Parterna investerar lika mycket i arbetstimmar, utrustning och kompetens.

Syftet är att återindustrialisera Europa och öka den globala konkurrenskraften.

Hittills finns tre KIC:ar – Lunds universitet finns med på ett hörn i en KIC där KTH ingår och som handlar om informations- och kommunikationsteknologi.

Fem nya KIC:ar planeras de kommande fem åren.

KIC är en fristående juridisk person med egen administration och tillhör alltså inte EU-byråkratin. KIC:arna sorterar under European Institute of Technology (EIT) i Budapest.

Projektet är starkt industridrivet – företagen har majoritet.

Arbetet organiseras i noder och nätverk över hela Europa och är uppbyggt efter Kunskapstriangeln, dvs. handlar om både utbildning, forskning och innovation.

 

Detta är Vinnovas SIO

Strategiska innovationsområden.

Arbetet ska styras av industrins behov och ha ett tydligt innovationsperspektiv.

Vinnova fördelar anslagen. Varje SIO har en budget på mellan 10–50 miljoner kronor.

Ett SIO har 20–25 partners, både universitet/högskolor och industriella parter, från olika ämnen och branscher. Pengarna fördelas inte jämnt utan det är en förhandlingsfråga var de gör mest nytta.

SIO organiseras i noder och arbetar i stora nätverk.

Syftet är att göra Sverige rikare och ”träna” forskare och företag att samarbeta och öka chansen att komma med i ännu större projekt i Europa.

 

Läs även:

– Ingen anledning till panik

Lund hoppas på en livsmedels-KIC

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *