Humaniora, Okategoriserade, Teologi, Utbildning

HT-studenter lobbar för mer lärarledd undervisning

Fyra timmar undervisning i veckan – är det universitetsutbildning då? Eller självstudier?
Humanistiska och teologiska studentkåren, HTS, har under två års tid räknat timmar och konstaterat att de flesta humaniststudenter har mellan fyra och sex timmar schemalagda i veckan.

Oskar Johansson

Det finns en gräns för hur lite lärarledd undervisningtid man kan ha i högre utbildning med bibehållen kvalitet, och den underskrids på flera håll vid HT-fakulteterna. Oskar Johansson menar att studenterna måste jobba för att detta ska ändras.

– Om man har tio procent av sin studier tillsammans med en lärare – ofta i stor grupp – och förväntas studera 90 procent för sig själv hemma eller på bibliotek – kan man då säga att det är den lärarledda tiden som leder till att man når lärarmålen?

Det undrar Oskar Johansson, vice kårordförande i HTS och en av nio studenter som under två års tid granskat scheman inom humaniora och teologi.

Oskar Johansson började på universitetet direkt efter gymnasiet och beskriver starten som en chock. Schemat gapade nästan tomt. Nio timmar i veckan ses som ett minimum för bibehållen utbildningskvalitet, enligt TCO:s rapport ”Lärarledd tid och utbildningskvalité i den högre utbildningen” som kom hösten 2015. Lunds universitet – och alla andra lärosäten i Sverige – har svårt att nå upp till detta, även om det ser väldigt olika ut på olika kurser och program. Bland humanisterna är det bara arkeologer och språkstudenter som på vissa kurser närmar sig nio timmar i veckan.

– Det får studenter, särskilt nya studenter, att falla igenom. Många studenter behöver mer struktur i vardagen. Det är lätt att börja skjuta upp saker. Är man inte van och förstår hur man måste driva sina studier själv är det lätt att tro att man har mycket ledig tid i början.

Bottenrekordet 3,4 timmar är genomsnittet för en student som går på -Centrum för teologi och religionsvetenskap, men Historiska och Filosofiska institutionen ligger tätt bakom. Detsamma gäller för delar av Språk- och litteraturcentrum och Institutionen för kulturvetenskaper. Kåren menar att det är tilldelningssystemet som inte alls är anpassat efter modern HT-undervisning.

– Framförallt blir utbildningen sämre med väldigt få möjligheter till strukturerade diskussioner som läraren styr. Att tränas i att tänka analyserande är ju kärnverksamhet för oss.

Trenden verkar inte ha vänt, snarare tvärtom trots att alla är medvetna om problemet. De nio HT-studenter som valde att under två års tid granska scheman och författa rapporten ”Tomma scheman”, gjorde det för att det ville få fram ett objektivt mått på hur lite en humaniststudent faktiskt träffar sina lärare.

– Det är tilldelningssystemet och prislapparna det är fel på, de är inte alls anpassade för modern, tekniktung HT-undervisning.

Han menar att HT-fakulteterna inte kan göra så mycket mer för att öka undervisningstiden, de letar pengar överallt till detta men pengarna finns helt enkelt inte, och även forskningen går på minus.

– Vi vill inte bara stå bredvid och se på när det försämras allt mer, det är våra utbildningar det handlar om. Nu måste vi lobba, både mot universitetet och politikerna, säger Oskar Johansson.

I nästa LUM diskuterar vi frågan vidare med ansvariga för grundutbildningen på HT.

Text: Jenny Loftrup

Foto: Gunnar Menander