Forskning, Samverkan, Teknik

Innovationsrace för bättre äldrevård

Engagemanget känns i luften, det är nästan som ett idrotts­evenemang. Fast det är inga idrottare det handlar om utan medarbetare inom äldreomsorgen som helhjärtat går in för arbetet med att förnya sin arbetsplats. De medverkar i ett innovationsrace där de ska bidra till långsiktiga förändringar på kort tid.

Innovationsracet grupp

Undersköterskan Anna-Pia Cederberg med kollegor gick in med full entusiasm i övningarna.

Höörs kommun vill förnya sin äldreomsorg. Under tre koncentrerade dagar arbetar personal från olika delar av äldrevården med att hitta nya lösningar på saker de vill förbättra inom sin arbetsorganisation. Grundtanken är att de som arbetar med vårdtagarna ser förnyelsemöjligheter som det inte är säkert att cheferna lägger märke till samt att deras idéer ska få större utrymme i organisationen.

− Det blir en annan kvalitet i vården om vi som arbetar får vara med och planera förändringarna, säger Lina Wiktor som är undersköterska i hemtjänsten.

Innovationsracet Mikael Blome

Mikael Blomé från Designvetenskaper följer Höörprojektet.

Under de 56 timmar som innovationsracet pågår arbetar de inte helt ensamma utan har stöd från ett ”back office” bestående av ett femtontal personer – verksamhetsutvecklare inom vården, näringslivsrepresentanter, kommunpolitiker och forskare. En av dem som delar med sig av sin kunskap är Mikael Blomé som är docent i arbetsmiljöteknik vid Designvetenskaper på LTH med forskningsfokus på organisationsdesign.

− Organisationer som tar till sig synpunkter och engagerar sina medarbetare i kreativa former får ofta fram både bra lösningar och en sund arbetsmiljö. Samtidigt är det viktigt att idéerna förvaltas på ett bra sätt eftersom det under arbetets gång skapas förväntningar som riskerar att leda till frustration och besvikelser ifall arbetet avslutas utan synliga resultat, säger han.

Under innovationsracets tredje och sista dygn presenteras idéerna om den förnyade omsorg som vuxit fram under dagarna. En kallas ”Mitt livsarkiv” och är ett digitalt verktyg för att förstå vad vårdtagarna tycker om att göra, vilken mat de tycker om samt vem som ska föra deras talan ifall de skulle utveckla en demenssjukdom. Ett annat förslag är en app som vårdtagarna kan använda som en kvalitetsuppföljning av vården de får och ytterligare en idé är ett mer flexibelt datorsystem för tidrapportering.

Nicklas Gustafsson är undersköterska inom hemvården och han är en av dem som önskar förnya tidrapporteringssystemet. Han saknar en kommunikationsdel där han skulle kunna beskriva varför han ibland varit längre eller kortare tid än planerat hos sina vårdtagare.

− Hade vi varit en fabrik där vi producerat delar hade detta system fungerat, men nu jobbar vi med människor och då kan vad som helst hända under dagen. Jag skulle vilja ha ett mer flexibelt sätt att rapportera så att vi slipper stressen och tidspressen vi har idag, och då skulle vi också få mer kvalitativ tid med vårdtagarna, säger han.

Att digitala system som inte fungerar på ett bra sätt kan leda till arbetsmiljöproblem bekräftar Mikael Blomé som säger att stressen som följer av ogenomtänkta system är en stor utmaning i arbetslivet.

− De digitala verktyg som används på våra arbetsplatser måste tydligt underlätta arbetssituationen, annars kan digitaliseringen av arbetet innebära en ökning av arbetsuppgifter som känns onödiga, vilket i sin tur leder till ökad stress och ohälsa.

Nu ska Höörs kommun förvalta och göra verklighet av de förslag som vuxit fram under de tre innovationsdagarna.

− Det här är en guldchans både för kommunen och för oss som arbetar i den, säger Anna-Pia Cederberg, som är undersköterska på en korttidsenhet.

Text: Jessika Sellergren

Foto: Dennis Ersöz