Administration, Debatt/opinion

Insändare: Språkstöd för administratörer saknas

Jesper Olsson, fakultetskoordinator på Kansli HT efterlyser fortbildning i engelska för administratörer.

”Internationalisering ställer högre krav på administratörer” – så stod det i LUM för tre år sedan. Det en artikel som rapporterade från en KIA-kurs på temat ”Administratören – en viktig del av ett internationellt universitet”. Vi som var med på kursen var eniga om att vi sett en stor förändring i våra arbetsuppgifter, nämligen att inslaget av att tala och skriva engelska har ökat i takt med att universitetet rekryterar forskare och lärare från olika håll i världen. För min egen del har detta förstärks ytterligare under de tre år som har gått. Vi var också eniga om att vi i varierande grad kände att vi inte räckte till i det här avseendet, och att universitetet som arbetsgivare borde bli bättre vad gäller fortbildning i främst arbetsrelaterad engelska. Har det då hänt något med det underlag vi tog fram och fick löfte om att det skulle vidareföras till universitetsledningen? Jag ser inte stora spår av det.

Jag har sökt bland de aktuella KIA-kurserna. Där hittar jag ingenting engelskrelaterat över huvud taget. Det säger något om hur frågan (inte) prioriteras.

AWELU är jag bekant med, och det är i och för sig en utmärkt resurs. I de vardagssituationer man hamnar i hjälper det där-emot inte; jag kan inte gärna kontrollera termer via datorn samtidigt som jag pratar i telefon eller har ett oförberett besök av en engelsktalande doktorand. Ännu mindre om jag hamnar i ett möte av något slag, som utan förvarning visar sig behöva hållas på engelska. Viss hjälp har jag ändå haft av AWELU vad gäller terminologi, men kunskapen om denna resurs verkar inte så utbredd när jag talar med kolleger från olika håll inom universitetet.

Möjligheten finns att som administratör resa på Erasmus-utbyte, och det tror jag vore intressant och givande för många, inte bara vad gäller engelskan. Men kontakten med en mottagande institution och programmet där förutsätts man ordna själv innan man ansöker. Har man ingen redan upparbetad kontakt känns det som en mest teoretisk möjlighet, är min slutsats.

Ett par gånger har jag lyckats få åka på någon europeisk konferens inom ramen för någon av de nätverk universitetet medverkar i. Det har varit det mest givande i det här avseendet, men det är också påfallande att informationen om dessa arrangemang sprids dåligt utanför den centrala förvaltningen. Som relativt vanlig anställd får man jaga informationen själv, och dessutom övertyga sin enhet om att det är värt priset för konferens och resa.

Jag anställdes för elva år sedan, och ingenstans i den rekryteringsprocessen var det aktuellt att tala om mina engelskkunskaper. De är nu förresten över tjugo år gamla, och även om jag fick ett hyfsat engelskbetyg på gymnasiet var det inte så ofta vi hade anledning att där prata om särskild behörighet till forskarutbildning eller om doktoranders institutionstjänstgöring. Detta kan inte vara unikt – snarare tror jag att vi är väldigt många inom universitetet som ofta får hanka oss fram med den engelska vi råkar kunna. Resultatet blir inte den professionella fram-toning som jag gissar att vi förväntas ha.

Det räcker inte med att fastställa språkpolicy och ha internationalisering som en strategi i den strategiska planen. Det är slöseri att inte ta vara på den kompetens som vi anställda redan har, men inte får goda förutsättningar att visa på det nya internationaliserade universitetet. Att universitetet rekryterar studenter, doktorander, forskare och lärare internationellt är förstås i grunden något bra. Men man måste vara klar över att detta är resurskrävande om man inte vill att universitetet ska bestå av två parallella världar, en på svenska och en på engelska, där den senare servas av särskilt rekryterade engelskkunniga administratörer. (Det vore nog ganska resurskrävande, när jag tänker efter.)

Jesper Olsson, fakultetskoordinator, Kansli HT

SVAR: ”Handlingsplan är på gång”

Lunds universitet har brister i sitt internationaliseringsarbete, det ska villigt erkännas och Jesper Olsson kan med all rätt peka på några av dem. Internationalisering är mycket mer än bara in- och utresande studenter. Frågan om språk är central om vi ska lyckas i vårt internationaliseringsarbete och det finns behov av utbildning och stöd för de som inte har svenska som modersmål samtidigt som vi behöver bli bättre på att tala och skriva engelska över hela vårt breda universitet. Jesper Olsson tar särskilt upp administratörernas roll i internationaliseringsarbetet och pekar på vissa brister. Lunds universitet har tagit fram en ny språkpolicy men givetvis räcker det inte med en policy, den måste följas upp av en handlingsplan som dessutom måste implementeras.

Förvaltningschefen har tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram ett underlag till handlingsplan. Detta underlag är för tillfället under diskussion men det innehåller förslag som Jesper efterlyser som information om AWELU, kurser i engelska för teknisk/administrativ personal m.m.

Nils Danielsen, vicerektor med ansvar för bl.a. medarbetarskap

Kristina Eneroth, vicerektor med ansvar för internationalisering

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *