350-årsjubileum, Ekonomi

Knut Wicksell: Nationalekonomen som världen inte var redo för

Han förespråkade barnbegränsning och preventivmedel redan fyra decennier före Elise Ottesen-Jensen. Han levde i samvetsäktenskap, intresserade sig för sociala problem, ville se rösträtt för kvinnor – och nu styr hans teorier penningpolitikens utformning i västvärlden. Knut Wicksell, banbrytande professor i nationalekonomi här i Lund 1901–1916, var en man före sin tid.

Knut Wicksell

Knut Wicksell med livspartnern Anna Bugge och sönerna Sven och Finn. Foto: Privat

Knut Wicksell var passionerat intresserad av att lösa samhällsproblem och åtgärda social misär. Han fick en rektorsvarning för att ha drivit frågan att läkare skulle hjälpa fattiga föräldrar att begränsa sitt barnafödande. Världen var inte redo för det år 1880 – åtminstone inte Uppsala, där Knut Wicksell studerade. Faktum är att devisen ”Tänka fritt är stort men tänka rätt är större” ovanför universitetsaulan har valts i kölvattnet efter ett Wicksell-föredrag där han pläderade för barnbegränsning, någonting som vid den tiden inte bara var olagligt, utan som dessutom betraktades som samhällsomstörtande.

Efter licentiatexamen och studier i bland annat matematik, fysik, astronomi, historia, latin och nordiska språk, höll han föredrag, skrev pamfletter, bildade opinion. Han gjorde sig känd som kritiker av kyrkan, monarkin och försvaret – till och med av äktenskapet. Eftersom han starkt vände sig emot den lagstiftning som gjorde mannen till förmyndare över sin hustru, vägrade han viga sig i kyrkan och tecknade istället ett samlevnadskontrakt med sin Anna Bugge. Hon blev den som såg till att Knut Wicksell koncentrerade sig på akademiska studier. Efter han blivit professor satsade hon på en egen karriär och engagerade sig i fredsrörelsen, rösträttsfrågan och kvinnorörelsen.

– Knut Wicksell framstår idag som vårt lands främste nationalekonom, eller till och med främste samhällsvetare. Han tillhör nationalekonomins klassiker, säger Lars Jonung, professor emeritus vid Ekonomihögskolan och expert på Knut Wicksell.

– Kring sekelskiftet 1900 sammanfattade han på ett lysande sätt de centrala delarna av den ekonomiska teori som växte fram under senare hälften av 1800-talet. Hans teorier har haft ett genomgripande inflytande såväl på den nationalekonomiska vetenskapen som på den ekonomiska politiken. Hans förslag om skatter och beslutsformer inom den offentliga sektorn har inspirerat den så kallade public choice-skolan.

Det främsta vetenskapliga bidraget från Wicksell är inom penningteorin. Centralbanker som Federal Reserve, ECB, Bank of England och Riksbanken bygger idag sin penningpolitik med målet låg och stabil inflation på den teori som utvecklades för mer än 100 år sedan av Wicksell.

– Det är Wicksells idéer – inte John Maynard Keynes eller Milton Friedmans – som styr den moderna penningpolitiken, konstaterar Lars Jonung.

Evelina Lindén

Se resten av artiklarna i jubileumstemat