Administration, Allmänt

Listan: Om hur universiteten kan förbättra ledarskapet

Kåre Bremer, tidigare bl.a. rektor vid Stockholms universitet, har fått ett regeringsuppdrag att analysera ledarskap och ledningsstrukturer vid landets högskolor och universitet. Inför slutarbetet till det betänkande han ska lämna i oktober bjöd han in till en ”hearing” och presenterade sina preliminära förslag. Här listar han sex rekommendationer.

Kare Bremer

Kåre Bremer. Foto: Eva Dalin

• Klargör ansvars- och beslutsbefogenheter för linjeorganisationen i förhållande till de kollegiala organen. Tydliggör roller och ansvar mellan exempelvis prefekten och institutionsstyrelsen. Finn former för ansvarsutkrävande!

Ge prefekten ett akademiskt förändringsuppdrag och med det ekonomiska möjligheter att utveckla utbildningen och forskningen på sin institution. Se också till att säkerställa det administrativa stödet så att prefekten verkligen kan ägna sig åt det akademiska.

Lägg ökad vikt vid strategiska rekryteringar och lyft frågan högre i organisationen, Istället för att ”bara” återbesätta tjänster tänk på vilken typ av kompetens som behövs.

Ta beslut om budget och resursfördelning i linjeorganisationen efter beredning i kollegiala organ.

Säkerställ kollegialt inflytande och studentinflytande genom tydliga och formaliserade beredningsprocesser.

Problematisera begreppet kollegialt. Vad är ett kollegium – bara professorer, eller räcker det med doktorsexamen, eller ingår även adjunkterna – kanske alla anställda? Fundera över var inflytandet slutar och beslutanderätten tar vid.

FOTNOT: Ledarskap och ledningsstrukturer är ganska lika inom de stora universiteten som Lund, Uppsala, Stockholm och Göteborg, men skiljer sig mycket jämfört med högskolorna och de yngre universiteten som också är rätt lika inbördes.

Maria Lindh

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *