Ekonomi, Utbildning

Mats Alvesson: – Lägg ner för lätta kurser

Höj lägstanivån på utbildningarna vid LU genom att lägga ner för lätta kurser där studenterna inte studerar på heltid.
Det är Mats Alvessons beska recept för bättre utbildningar.

Mats Alvesson

Mats Alvesson anser att det är dags för högskolan att börja göra något för att höja utbildningskvaliteten.

Han är professor i organisationsteori och har ivrigt debatterat utbildningskvalitet under flera års tid. Han anser att det är dags för högskolor och universitet att göra något för att höja utbildningskvaliteten.

– Min huvudpoäng är att universitet och högskolor tar för lite ansvar. Man ska ha stora volymer, nöjda studenter och alla papper i ordning. Allt detta dokumenterande runt kvalitetssäkring är i stort meningslösa ritualer som tar kraft ifrån verkligt arbete med att skapa kvalitativa utbildningar.

Mats Alvesson anser att kvalitetssäkringen borde bestå av att kandidat- och magisteruppsatser bedöms externt, samt att man ska ha noga koll på hur mycket tid studenter behöver lägga ner för att klara av kurser. Alvessons huvudtes är att det ska vara kvalificerat innehåll på kurserna och höga krav på studenterna. Intellektuell utveckling kräver lite av blod, svett och tårar, inte bara nöjda kunder.

– Majoriteten av studenterna lägger ner mellan 20 och 30 timmar i veckan på sina studier. LU borde ta ansvar – ta reda på hur mycket studenterna arbetar på olika utbildningar och se till att det får konsekvenser om man inte klarar av att ställa tillräckligt hårda krav på studenterna.

Men om man har väldigt lite kontakttid med studenterna?

– Det har de på Juridicum men det verkar ändå fungera att hålla dem sysselsatta så det är uppenbarligen inte omöjligt, trots få kontakttimmar (se artikel om Juridicum på sidan 24).

Breddad rekrytering är en fråga som på nytt har placerats på agendan av regeringen. Vid LU har man börjat diskutera vad man ska göra för att attrahera fler från studieovana hem (se artikel på sidan 11). Mats Alvesson menar att det inte finns något egenvärde i att alla ska gå på högskolan, om de ändå inte får en bra utbildning.

– Det beror på vad man menar med breddad rekrytering. Menar man dem som kommer från studieovana hem men har huvudet på skaft och är motiverade, så ja tack! Menar man dem som svaga och får svårt att klara sig så gör man dem ingen tjänst genom att rekrytera dem.

Mats Alvesson varnar för att breddad rekrytering kan bli en klassfälla om utbildningarna är undermåliga och man inte får hyfsat kvalificerade jobb efteråt. Han hänvisar till en undersökning som gjordes i USA som visade att 40 procent av de som gått en högre utbildning inte hade blivit klokare – de hade inte blivit bättre vare sig på kritiskt tänkande eller på språkbehandling. Det viktigaste blir att höja lägstanivån på högre utbildning.

– Alla ska gå högskolan, men är det lösningen om utbildningarna inte är bra? Det är allvarligt om det tar 10 timmar för den bäste i klassen att klara kursen, men 45 timmar för den svagaste. Då är risken stor att kraven och utbildningskvaliteten sänks – det blir ett race to the bottom.

Text: Jenny Loftrup

Foto: Gunnar Menander

Mats Alvessons råd för högre utbildningskvalitet:

• Kandidat- och magisteruppsatser ska bedömas externt.

• Ta reda på hur många timmar studenterna arbetar på alla olika kurser/-program.

• Studenterna ska efter utbildningen ranka de olika kurserna efter hur -krävande/ hur slappt det var.

• Om studenterna inte behöver studera på heltid – varna institutionen, -upprätta en plan för bättre utbildning.

• Om studenterna efter förändringsförsök fortfarande uppger att det är låg studieintensitet: lägg ner eller minska kursen, programmet, institutionen.

• Minska övrigt kvalitetssäkringsarbete som tar kraft från väsentligheter och uppfattas som en byråkratisk pålaga.

Läs resten av artiklarna i temat ”Bättre förr?”