Administration, Allmänt

– Universitetsstyrelser kommer nog att avskaffas

– Om femton, tjugo år kommer nog universitetsstyrelser vara avskaffade. Och det är lika bra det, tycker Mats Svegfors och beskriver dem som en falsk parallell med näringslivet – ett feltänk.

Mats Svegfors har suttit i LUs universitetsstyrelse i fyra år och han menar att besluten fattas någon annanstans.

Mats Svegfors har varit extern ledamot i LU:s styrelse i fyra år. Och i en skrivelse rubricerad ”Fyra år i vems tjänst?” har han sammanfattat sina erfarenheter av de åren. Han har en lång bakgrund inom statlig verksamhet, VD för Sveriges Radio och landshövding i Västmanland, och vänder sig mot myndighetsstyrelser generellt, men ger även en del synpunkter och tips direkt riktade till Lunds universitetsstyrelse.

Mats Svegfors menar att styrelsen formellt sett har en viktig roll, men att förutsättningarna för att kunna ta den rollen saknas.

– Besluten fattas någon annanstans. Och det är svårt att komma åt var i det organisatoriska gyttret detta sker, säger han. De formella beslutsstrukturerna har för länge sedan lämnat rum för mer spontant framväxta och därmed organiska strukturer, säger han och exemplifierar med besluten kring ESS.

Trots att universitetsstyrelsen har ansvaret för grundutbildningen ägnar den sig inte åt den, menar Mats Svegfors, och när det gäller forskningen får styrelsen inte lägga sig i den.

– Och bör väl inte heller, tycker han som sett som sin styrelseuppgift att värna om det fria universitetet.

Däremot ser Mats Svegfors utbildningskvaliteten som en viktig och möjlig styrelsefråga – och inte minst den framtida digitaliseringen av den. Med erfarenhet av medias digitalisering (han var även chefredaktör för Svenska Dagbladet under många år) säger han att om man gör den strukturförändringen vid rätt tidpunkt så kan man stärka sin position.

– Men det är en obekväm fråga som innebär att många arbetstillfällen går förlorade, att gamla strukturer bryts sönder med stora maktförskjutningar.

En annan viktig framtidsfråga för Lunds universitet tycker Mats Svegfors är den obalans som de stora forskningsanläggningarna riskerar att skapa, såvida man inte förstärker humaniora och samhällsvetenskapen. Redan idag står Medfak, Natfak och LTH för tre fjärdedelar av omsättningen vid LU, konstaterar han.

– Problemet är självklart inte att ESS och MAX IV finns utan avsaknaden av motsvarande satsningar inom humaniora och samhällsvetenskap, förtydligar han.

Enligt Mats Svegfors har inte mycket tid ägnats detta inom universitetsstyrelsen – däremot åt könsfördelningen bland LU:s professorer och åt myndighetskapitalet. Det senare anser han är svårt att diskutera i generella termer.

Mats Svegfors förordar att man nu anpassar den interna beskrivningen av styrelsens roll bättre till verkligheten. Tydlighet är viktig för ledamöterna själva som enligt Mats Svegfors känner viss frustration, och även för dem som är verksamma inom universitetet. Ett bättre kunskapsstöd i form av litteraturhänvisningar och beslutsunderlag samt en rimlig ersättning till ledamöterna skulle också kunna påverka styrelsearbetet positivt.

– Låga uppdragsersättningar är legio i statlig verksamhet. Och det är ett klart besked att uppdraget inte är viktigt, att ansvaret inte är reellt.

På frågan om hur Mats Svegfors tycker att universiteten bör styras i framtiden, vad styrelserna ska ersättas med – ger han inget klart besked.

– En del skulle exempelvis kunna vara ett revisionsråd med en kontrollfunktion. Redan idag är internrevisionen viktig, säger han, och tillägger att man även skulle kunna tänka sig andra expertorgan till ledningens stöd.

Maria Lindh 

Läs fler artiklar om Framtidens universitet